Sammanfattning: Ett arbete med syftet att belysa likheter och skillnader mellan skolanskursplan och restaurangbranschens krav genom följande frĂ„gestĂ€llningar: ÖverensstĂ€mmerskolans mĂ„l i kursplanen med restaurangbranschens behov av utbildad arbetskraft?Vilka kopplingar finns det mellan skola och bransch?VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter i denna studie grundar sig i de sociokulturella traditionerna medföretrĂ€dare sĂ„som Vygotskij. Bourdieus kapital/fĂ€lt begrepp anvĂ€nder vi för att kunna belysa sede olika fĂ€lten och dess olikheter i respektive kunskapstradition. Syftet med vĂ„r studie har varitatt sĂ€tta oss in i och förstĂ„ skolans uttolkande av kursplanen i relation till de behovrestaurangbranschen har pĂ„ utbildad arbetskraft.Med utgĂ„ngs punkt i frĂ„gestĂ€llningarna har vi kommit fram till följande slutsatser.Kursplanens mĂ„l visar tydligt sambandet mellan branschkrav och skolans uppdrag.Den praktiska uttolkningen skapar dock problem vid genomförandet av undervisningen.De kopplingar som idag finns mellan skola och yrkesliv skapar en anstrĂ€ngd situation dĂ€r alltförmycket maktpositionering sker grupperna emellan.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan tÀnker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lÀrande. Vi har Àven tagit reda pÄ hur innemiljön pÄ avdelningarna Àr uppbyggda, om de Àr traditionella och ser ut som hemmet eller om de Àr inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur materialet anvÀnds och hur detta Àr placerat och vilken tillgÄng barnen har till det. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det Àr pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjÀlp av sin omgivning för att lÀra och utvecklas. VÄrt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.

Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger pÄ tre förskolor i Karlskrona kommun som Àr Reggio Emilia-inspirerade, tÀnker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön pÄ dessa förskolor. Studien utgÄr ifrÄn Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tÀnker pÄ det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön pÄ förskolorna visar pÄ olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var dÀr det var..

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av surfplatta ser ut i Ärskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den hÀr Äldersgruppen Àr för att vi tyckte forskningen var bristfÀllig. Vi vill ta reda pÄ pedagogers syn pÄ sin anvÀndning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur ser pedagoger i Ärskurs 4-6 pÄ sin anvÀndning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med anvÀndningen av surfplatta? För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom Ärskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lÀrare. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr positiva till att börja anvÀnda surfplatta i undervisningen, men eftersom mÄnga utav de endast har en surfplatta i klassrummet Àr det svÄrt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssÀtt kring den.

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt dÀr litteratur frÄn omrÄdena för utvÀrdering, lÀrandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera Äterkoppling av utvÀrderingsresultat. Den i sÀrklass vanligaste formen för Äterkoppling av utvÀrderingsresultat Àr genom en skriven rapport, mÄnga gÄnger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats Àr dÀrför att vÀnda bort blicken frÄn denna instrumentella syn pÄ hur ett anvÀndande kommer till stÄnd och i stÀllet lyfta fram innovativa Äterkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilket innebÀr att lÀrande och kunskap uppstÄr i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet Àr att ta till vara pÄ det informella lÀrandet som sker inom organisationen.

Detta examensarbete handlar om hur berÀttandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lÀrande kan uppstÄr under dessa omstÀndigheter. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lÀrande som socialt och kontextuellt betingat. Av sÀrskilt intresse Àr hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berÀttandedramats tre omrÄden: berÀttande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfÀllen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder fyra utmÀrkande drag som de som i huvudsak kÀnnetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berÀttandedrama, nÀmligen barnens tendens att: anvÀnda konkreta föremÄl och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekrÀftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget prÀglas barns samspel och kommunikation under berÀttandedrama av konkretisering, bekrÀftelsebehov, stöttning och förhandling.