Denna litteraturstudie Àmnar undersöka varför det Àr skillnad mellan tjejers och killars lÀsning och lÀsvanor samt hur synen pÄ lÀsning som nÄgot lustfyllt respektive bildande ser ut idag. UtgÄngspunkten för studien och omrÄdet Àr avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen frÄn Är 2012, som konstaterar att killar lÀser sÀmre Àn tjejer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, dÀr de sociokulturella förklaringarna stÄr i fokus men för att fÄ ett större perspektiv och förstÄelse för omrÄdet sÄ kommer Àven de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras Àr de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av lÀraren kön, bristen pÄ manliga förebilder, lÀsning som nÄgot kvinnligt nÄgra av de Äterkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars lÀsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, sÄsom mognad och hjÀrnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstÄ och motverka skillnaderna av tjejers och killars lÀsning. Synen pÄ lÀsning, dÄ som nu, pÄverkar instÀllningen dÀr den kvinnliga nöjeslÀsningen oftast ses som mindre vÀrd i förhÄllande till mÀns bildande lÀsning.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn pÄ barns lÀrande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. SjÀlvklart Àr arbetet en begrÀnsad studie dÄ den utförs pÄ en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lÀrande. Vi gick in i detta arbete med frÄgorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lÀrande i förskolan? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll i barns lÀrande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lÀrande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? FrÄgor som vi hoppades fÄ svar pÄ via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanstÀllning av tidigare forskning dÀr fokuset lÄg pÄ det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans lÀroplan. Det sociokulturella kan ses utifrÄn det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i tvÄ olika förskolor. Studien utgick frÄn frÄgestÀllningarna, hur anvÀnderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande anvÀnder barnen i sin lek? Vi anvÀnde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta pÄ tvÄ olika förskolor,utifrÄn tvÄ perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, dÀr de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrÄn resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgÀngliga för att skapa en lek.Med utgÄngspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse pÄ olika sÀtt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

I vÄrt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika stadsdelar, undersökt vad Ätta elever i Äldrarna 7-9 Är tÀnker kring fattigdom. Som blivande lÀrare vill vi veta vad elever tÀnker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga mÀnniskor upplever sin situation, vad fattigdom innebÀr samt om de anser sig sjÀlva eller andra kunna pÄverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hÄllbar utveckling. VÄrt syfte Àr Àven att se om det finns nÄgra sociokulturella skillnader beroende pÄ elevernas bakgrund. Vi har genom vÄrt arbete konstaterat att barnen har mÄnga olika tankar kring fattigdom.

BAKGRUND: Psykisk ohÀlsa bland unga kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar frÀmst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero pÄ tidigare hÀndelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i Äldrarna 12-25 Är. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras pÄ 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som anvÀndes var pubmed och psycinfo. Temaanalys anvÀndes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i tvÄ huvudkategorier, med tvÄ underkategorier vardera.

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). LÀxor ? i vilket syfte? En studie om lÀrares syn pÄ lÀxor i en mÄngkulturell skola. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lÀrare tÀnker kring fenomenet lÀxor.

UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i irakiska Kurdistan och de palestinska omrÄdena kÀnner sig mer jÀmstÀllda med mÀn eller inte efter att demokratiseringsprocessen pÄbörjats. Undersökningen utgÄr ifrÄn teorier kring erkÀnnande av Nancy Fraser och en studie av Tina Sideris för att studera pÄ vilket sÀtt kvinnor i respektive omrÄde upplever sig erkÀnda eller inte i den sociokulturella (privat sfÀren) och i den offentliga sfÀren. De resultat som framkommer Àr att det Àr svÄrare att bli erkÀnd i den sociokulturella sfÀren jÀmfört med den offentliga sfÀren. Resultaten Àr i stort sett desamma för bÄda omrÄdena med skillnaden att irakiska Kurdistan har kommit lÀngre nÀr det gÀller det offentliga erkÀnnandet Àn vad de palestinska omrÄdena har gjort. DÀrtill spelar religionen en större roll i den offentliga sfÀren i de palestinska omrÄdena jÀmfört med irakiska Kurdistan.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

VÄrt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt synsÀtt och med olika utbildningsbakgrund. Det sociokulturella synsÀttet valde vi eftersom lÀroplanen vilar pÄ en sociokulturell syn pÄ lÀrande. Vi har utifrÄn vÄrt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fÄtt sin förskoleutbildning under olika Ärtionden. Studien Àr genomförd i en kommun i Norrbottens lÀn. VÄrt resultat visade att barnsynen Àndrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svÄrigheter att lÀgga sina gamla kunskaper om barns lÀrande som man fÄtt vid sin utbildning Ät sidan.

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Syfte: Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen. Teori: Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.