Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Det hÀr arbetet syftar till att undersöka vilka textorienterade aktiviteter elever i en grundskola i Indien ingÄr i. Uppsatsens frÄgor berör dÀrmed hur, samt i vilka sammanhang detta sker. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur eleverna erövrar skriftsprÄk, samt vilka redskap de anvÀnder sig utav dÄ detta sker. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr sociokulturell teori, vilken lyfter att samspelet med den omgivande miljön Àr av stor betydelse för mÀnniskans lÀrande. I december 2012 aktualiserades det i de internationella kunskapsmÀtningarna gjorda av TIMS 2011 och PIRLS 2011, att svenska fjÀrdeklassares lÀsförmÄga har försÀmrats. DÄ Sverige jÀmförs med andra lÀnder sÄsom Indien i dessa mÀtningar, finner vi det intressant att undersöka hur barns erövrande av skriftsprÄkskompetenser kan te sig i en annan kulturell kontext.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan Àr ett av dessa verktyg som pÄ senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett anvÀndbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lÀrande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och fÄ ökad förstÄelse för vad som sker nÀr surf-plattan blir tillgÀnglig för smÄ barn (1-3 Är) i deras förskolemiljö. Studien syftar Àven till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i sÀrskilda be-hov.

Kandidatuppsatsen ?Sverige behöver inte oroa sig ? Àn.? syftar till att skapa en överblick av hur svenska medier gestaltar andra lÀnder, och vad denna gestaltning beror pÄ. Rapporteringen kring Ryssland i svenska medier har under början av Äret varit omfattande. I och med de olympiska spelen i Sotji och den ryska interventionen i Ukraina rapporterar svenska nyhetsmedier frekvent om sÄvÀl rysk inrikes- och utrikespolitik som brott mot mÀnskliga rÀttigheter, ekonomiskt och politiskt förfall samt ett potentiellt hot om militÀra insatser i och omkring Ryssland. Det har förekommit diskussioner i svenska medier, hos svenska politiker och bland Sveriges allmÀnhet som tyder pÄ reaktioner och stÀllningstagande.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bĂ€st kunskap sĂ„vĂ€l kortsiktigt som lĂ„ngsiktigt vid hjĂ€rt-lungrĂ€ddningsutbildning (HLR) i Ă„rskurs sju. Syftet var Ă€ven att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjĂ€rtstoppssituation.Teori DĂ„ lĂ€rande enligt lĂ€roplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgĂ„ frĂ„n det sociokulturella perspektivet dĂ€r kontexten Ă€r viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lĂ€randet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfĂ€llet i HLR samt efter tre mĂ„nader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet pĂ„ utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.

ProblemomrÄde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utstrÀckning pÄ hur lÀrare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute pÄ skolor visar dock pÄ att exkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). SÄledes finns en motsÀttning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nÄ samma mÄl. Jag nÀrmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och stÀller mig frÄgan om ett förnyat synsÀtt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera sÄ mÄnga elever som möjligt, samtidigt som mÄlen i kursplanerna Àn dock stÄr i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tÀnker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

This study investigates the difficulties that may arise for students as a consequence of differences that exist in mathematics education between different educational systems. The questions asked are when and why difficulties as a consequence of differences in writing or types of student problems may arise and in which way teachers and students attend to these difficulties. The focus is thus on the written parts of mathematics education and the questions are asked within the frame of general upper secondary education.In order to answer these questions, a sociocultural perspective based mainly on Sfard?s (2006) participationist theories together with Vygotsky?s (1999) general theories on development and learning is used. An important analytic tool is the discourse concept which in this context means a type of communication that brings some people together while excluding others from the communication.

Sammanfattning/Abstract Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical enquiry Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya allmÀnna rÄden som publicerats 2014.

I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sÄngintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. MÄlen med projektet var att stimulera till ökad sÄng- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa nÀrkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. DÄ man Är 2007 firade Markaryds kommun 700 Är, Markaryds kyrka 150 Är och Linné 300 Är tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning pÄ jubileumsÄret. Min forskningsfrÄga i detta arbete Àr: PÄ vilket eller vilka sÀtt har projektets mÄlsÀttningar uppnÄtts? Skriftliga utvÀrderingar med de deltagande körsÄngarna, reaktioner frÄn kommunen, press och allmÀnheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.