Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan.

Denna studie syftar till att utforska synen på rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förändrat synen på USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden är den uppmärksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden är kvalitativ intervju och målet är att uppnå analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgångspunkter är Lippmanns texter om världssyn och agenda-setting, där områden som framing och third-person effect är framträdande. Analysen visar att intervjupersonerna främst är positiva till hur bevakningen fungerat.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsättning har för erfarenheter av tillgänglighet i utemiljöer och på offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte där nio personer från två olika län intervjuades utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskärpa på mindre än 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgänglig miljö, skillnad mellan självständighet och beroende?, ?tillgänglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmän okunskap om tillgänglig miljö?.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Examensarbetet Förskolegården ? möjligheter, begränsningar och platser, har som syfte att belysa frågorna: Vad väljer barnen att göra på förskolegården? Vilka möjligheter finns på förskolegården? Vilka begränsningar finns på förskolegården? och Vilka är barnens platser på förskolegården? Som hjälp för att belysa dessa frågor har observationer och barnsamtal genomförts på en förskola. Resultatet visar att barnen är sysselsatta på olika sätt, på förskolegården men med en stor övervikt av fysiska aktiviteter som att springa och klättra. Andra intressanta aktiviteter som resultatet visar är hur barn använder och manipulerar material. Möjligheter och begränsningar vi såg i resultatet handlar om regler, förskollärares förhållningssätt och tillgång till material samt gårdens utformning. På grund av förskolegårdens tillgång till naturmaterial var visst material, såsom ekollon och pinnar, alltid tillgängligt.

Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera hur man konstruerar kön på ett barnhem i Moshi, Tanzania utifrån att titta på aktiviteter och platser. Vi vill titta på hur barnen och personalen talar om och gestaltar kön på barnhemmet. Frågeställningar: 1. Finns det könade, respektive könsneutrala aktiviteter för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till aktiviteter)?2. Finns det platser som är könade respektive könsneutrala för barnen på barnhemmet och hur ser i så fall dessa ut (det vill säga hur gestaltas kön i relation till platser)?3. Hur talar barnen om och hur iscensätter de kön, samt hur talar personalen på barnhemmet kring barnens sätt att vara flicka respektive pojke? Metod: Materialet till denna kvalitativa studie har inhämtats med hjälp av strukturerade intervjuer och direktobservationer för att skapa en bild av hur man på detta specifika barnhem gör kön. Vi har en socialkonstruktionistiskt utgångspunkt där vi ser på kön som en social konstruktion.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mängd aspekter att ta hänsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sådan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa välfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mål var att läsa och förstå såväl klassiska verk som nutida författare och jämföra deras tankar. För att få en djupare förståelse för litteraturen har platsstudier utförts på två olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hänsyn till de valda platserna. Genom att läsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring våra frågeställningar: Finns det teorier som kan användas för att beskriva platser/gaturum och hur de används? Vad har dessa teorier gemensamt och på vilket sätt motsäger de varandra? Svaren på våra frågeställningar är att det finns många teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de används.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt..

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

Upgift: att bygga en urban byggnad i Högalidsparken vid Hornsbruksgatan.Idén att bygga i en park är provokativ pga ett starkt intrång i stadens publika liv. Stadsparker har inte endast rekreationsrollen, de är också publika platser: platser för motion, lek, idrott, föreställningar, möten osv. Och i detta projekt - för arbete och boende dessutom.Förslagets mål är att skapa en struktur som suddar bort ett kraftigt avbrott mellan parken och gatan och förenar dem och samtidigt har ett rikt programmatiskt innehåll; att skapa ett attraktivt och eftertraktat publikt rum på taken och ett flexibelt privat rum under det..

The purpose of my essay is to study and analyse how adolescents with different socioeconomical backgrounds experience their consumtion needs.There are five main questions:1. How do adolescents experience their needs of status symbols, labeled clothes etc?2. In what way does adolescents experience influences over their consumtion options?3.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.