Sökresultat:
1659 Uppsatser om Socioekonomiska platser. - Sida 28 av 111
Pointoftalk : samtalsplatser i stadsmiljöer
Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.
Den digitala blomstertid nu kommer : en studie över sambandet mellan platsidentitet och digital fotouppladdning. Kungsträdgårdens körsbärsblomning som exempel
En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska
platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med
rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa.
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.
Salutogena aspekter på oral hälsa hos friska äldre
Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar.
Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier.
Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.
Hur upplevs det att vara idrottslärare i Malmö?
Denna studie gjordes för att ta reda på hur verksamma idrottslärare i Malmö ser på sin arbetssituation. De frågeställningar jag använde mig av var: Hur upplevs rollen som idrottslärare verksam i Malmö stad? Vilka intentioner har idrottsläraren med sin undervisning? Om möjligheten till förändring fanns vad skulle detta utgöra? Upplevs de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen påverka arbetet? Anledningen till att jag har valt att utforska detta ämne är de olika arbetsförhållanden som noterats vid de olika skolor jag haft min verksamhetsförlagda tid. För att få en bra inblick i detta ämne har fem stycken kvalitativa intervjuer gjorts med lärare verksamma i Malmö stadsdelsområden med olika ekonomiska förutsättningar. Uppsatsen behandlar sedan resultatet med hermeneutisk tolkning, Theorells psykologiska kravmodell samt utifrån litteratur av Engström, som skrivit kring livsstil kopplat till idrott och motion.
Vision Handelshamnen
Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten..
Ett gestaltningsförslag för Osmundsbergs kalkbrott
Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa
Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga
besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna
geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp
dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat
människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade
geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark.
Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse
kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.
"Husets ABC" : En rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset
Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.
Kostnadseffektiv enhet för fjärrövervakning av inbyggda system
Företag kan ha produktionsanläggningar på ett antal olika platser runt om i världen. Den industriella utrustningen som används i anläggningarna innehåller ofta någon form av inbyggt system som kräver underhåll eller övervakning vid jämna mellanrum. Utrustningen kan vara tekniskt avancerad och därför måste underhållet skötas av en servicetekniker. Mindre leverantörer av industriella utrustningar har inte alltid möjlighet att ha serviceorganisationer i varje land då detta innebär en extra kostnad. Det hade därför varit fördelaktigt med ett kompletterande kommunikationssystem som fungerar som en mellanhand mellan servicetekniker och målsystem som kan befinna sig på skilda platser.
Kommunikationssystemet som tagits fram i detta projekt fungerar som en typ av fjärrövervakning där det är möjligt att utföra fjärravläsning samt ändra inställningar på distans.
Vilka faktorer bidrar till en plats attraktivitet? : En fallstudie över stortorget i Karlskrona
Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..
Vad hjälper och vad stjälper - mäns föräldraledighet
I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat.
Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.
Bakgrund: Det är ungefär 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar våld mot mamman i hemmet. Våldet försiggår i olika familjesammansättningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna våld kan leda till att barnen får svårt att klara sin skolgång och kan även ge både psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan är en person som alla barn på en skola träffar någon gång under sina skolår och har därför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar våld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekräftar barnets berättelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig själv och barnet så att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och på så sätt ha lättare för att söka stöd hos denne och berätta om sina erfarenheter..
"Mellan stolarna" - En studie om hur pedagoger och elever ser på att många elever inte uppnår målen i skolan
I dagens skolor är det många elever som lämnar både grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Orsakerna till detta läggs ofta på de enskilda eleverna och inte på skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror på faktorer som rör både skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullständiga betyg. Studien har närmat sig dessa förklaringar ur både ett lärar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas måluppfyllelse beror mycket på den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och både lärare och elever anser att det elevernas livssituation är avgörande för deras inlärning och för hur de uppnår målen.
Produktframtagning och produktutveckling av Vädringsskåp
Denna rapport är ett examensarbete för CAD-teknikerprogrammet på Högskolan i Halmstad. Rapporten bygger på arbete utfört i samarbete med uppdragsgivare Mattias Johansson och Electrolux Laundry Systems samt handledare Olena Flys vid Högskolan i Halmstad.Rapporten innehåller produktframtagning och produktutveckling av ett vädringsskåp. Vädringsskåpet är en form av klädvård och riktar sig framför allt till de hushåll som saknarbalkong, altan, trädgård eller andra platser för att vädra sina kläder.Konstruktionen och materialvalet som beskrivs i rapporten är begränsad gällande luftflöden, elektronik, och fläktar. Konstruktionen är testad med FEM-analys för att upptäcka svagapunkter i designen.Hänsyn har tagits till produktens livscykel och återvinning..
Rättvis stadskärna: en jämförelsestudie av stadsform mellan norrcity och södercity i Örebro
Den rättvisa i staden är en utopi, något som alltid bör eftersträvas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrån stadskvalitéerna demokrati, mångfald och rättvis fördelning så kommer också de beslut som tas få mer rättvisa utfall. Örebro stadskärna har sedan 70-talet och framåt behandlats som två skilda områden, norr- och södercity. Detta har under åren förstärkts och majoriteten av resurserna har lagts på södercity, stadens handelscentrum. Nu pågår ett utvecklingsarbete där Örebro kommun tillsammans med fastighetsägarna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.
Borås - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv
Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.