Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.

The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees? living conditions by compiling research about hidden refugees? living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees? living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum?s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities.

The major focus in this study is structural inequalities in primary school in Sweden. UNESCO points out that in many developing countries, up to 40% of the children perform at or below the lowest proficiency level in language and mathematics. Sweden has been criticized by the UN about the large differences in educational achievements between different regions. Based on an official study Sweden considers that those differences are related to ethnically segregate residential areas. My research question is whether the Swedish government takes adequate consideration of the impact that socioeconomically aspects have on educational achievement.

Syftet med studien Àr att undersöka dels elevers och lÀrares Äsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, lÀsplatta, bÀrbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan anvÀndas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi pÄ dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptÀcka eventuella hinder som associeras med dess tillÀmpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop lÀraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lÀrandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet Àr att fÄ en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg pÄverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen efterstrÀvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlÀtta lÀrarens arbete och stimulera elevernas intresse för lÀrandet.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare tolkar och vÀljer att hantera elevkonflikter pÄ tvÄ grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med Ätta lÀrare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lÀrarna beskriver finns pÄ deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lÀrarnas konflikthantering. LÀrarnas svar har vi analyserat i förhÄllande till skolans socioekonomiska lÀge. I vÄr analys har vi utgÄtt frÄn flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.VÄr undersökning visar att synen pÄ konflikter till stor del Àr likartad men att mÀngden konflikter och konflikthanteringen som förekommer pÄ skolorna Àr olika. Resultatet visar att lÀrarna tror att skolans lÀge Àr av betydelse för mÀngden konflikter och konflikthanteringen som finns pÄ skolan..

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslÀrare har jag valt att undersöka rökning pÄ tvÄ olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhÄllanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gÀllande ungdomsrökning. Syftet var ocksÄ att belysa skolornas förhÄllning till rökning skiljer sig Ät och om det har nÄgon koppling till vilket omrÄde de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkÀtundersökning till rektorerna pÄ tvÄ olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhÄllningssÀtt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hÀlsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer sÄsom individens utbildningsnivÄ, socioekonomiska status, hÀlsorelaterade beteende och sociala nÀtverk. Uppsatsen undersöker ocksÄ om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivÄ. Metoden som anvÀnds Àr en binÀr logistisk regressionsanalys av data frÄn LevnadsnivÄundersökning Är 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hÀlsa. Resultaten visar Àven att övriga faktorer visar sig ha en direkt pÄverkan pÄ hÀlsan.

Uppsatsen beskriver talsprÄk hos 15 ungdomar i Ärskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet bestÄr av inspelningar gjorda pÄ tre högstadieskolor i omrÄden med olika socioekonomiska förutsÀttningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlÀgga förekomsten av nÄgra typiska inslag i talat ungdomssprÄk, nÀmligen samtalspartiklarna assÄ, ba, typ, liksom och sÄhÀr samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talsprÄk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen pÄverkade informanterna. Undersökningen Àr synkron och har frÀmst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter prÀglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrÄn nÀmnda teori, nÄgot som inte pÄ ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera Àr folkmordet som utspelades i Rwanda Är 1994. Med utgÄngspunkt frÄn olika författare och forskare, med konstruktivistisk instÀllning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlÀngning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen Àr: historiken, socioekonomiska aspekter och den rÄdande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan tvÄ folkgrupper till stor del uppstÄr utifrÄn dessa faktorer och kan i förlÀngning leda till ett folkmord. DÀrtill visar vi pÄ att sÄvÀl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförÀndringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförÀndringar. Undersökningens urval bestod av fyra mÀn och tre kvinnor frÄn varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförÀndringar sÄsom ökad sjÀlvacceptans och minskad droganvÀndning, en mer konstruktiv instÀllning problem och motgÄngar samt förhöjda kÀnslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bÀttre psykisk hÀlsa och ökat vÀlbefinnande.

Syfte: Att studera bakomliggande faktorer som pÄverkar hur den vuxna befolkningen upplever sin nuvarande och framtida orala hÀlsa. Material och metod: Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie vilken kombineras med analyser av delar av en enkÀtundersökning som genomfördes 2011 och omfattar Kalmar lÀn och, i denna uppsats, specifikt Emmaboda och Kalmar kommuner. Resultat: Litteraturstudien resulterade i ett urval artiklar som berör bakomliggande faktorer relaterade till munhÀlsa. Analyserna av enkÀten visade att Emmaboda i jÀmförelse med Kalmar hade en högre förekomst av faktorer som hypotetiskt kan pÄverka munhÀlsan negativt. Respondenterna i Emmaboda hade Àven en mer negativ uppfattning om sin munhÀlsa.