Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett Socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Bakgrund: Fetma och övervikt hos barn är ett ökande problem för vården och samhället, det kan leda till följdsjukdomar längre fram i livet hos barnen och det minskar välbefinnandet. Riskfaktorer för barnfetma är bland annat överviktiga föräldrar, livsstil, kostvanor, fysisk inaktivitet och Socioekonomisk status. Hälsofrämjande arbete mot fetma samt tidiga insatser har betydelse för att barnet ska få god hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information, undervisning och motivation till hela familjen. För att förändra barnets situation krävs ett engagemang från hela familjen.

Forskning tyder på att stress kan påverka barns hälsa och att senare tids ökning av barns ohälsa är relaterat till Socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hälsa hos barn. Totalt 102 barn från åk 4 i två skolor med låg respektive hög SES deltog i enkätundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hälsa mellan de båda SES-grupperna; dock var magvärk och huvudvärk signifikant vanligare hos barnen i låg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrågor, dock ej direkt i relation till stress och hälsa.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett Socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

SammanfattningSYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika Socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika Socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika Socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen? METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg Socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomars möjligheter och begränsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott är ett populärt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning från år 2004 tillhör idrott generellt det näst populäraste fritidsintresset efter umgänge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien är baserad på kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien är i åldern 12- 13 år och bosatta i Luleå kommun. Resultaten i studien visade på att föräldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott påverkade ungdomarnas idrottsliga intresse på fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsättningar för idrottsutövande samt föräldrarnas möjligheter till skjutsning och hämtning till idrottsanläggningar.

AbstractStudiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers Socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet.Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers Socioekonomiska bakgrund.

Självkänsla är ett mycket omtalat begrepp som forskats inom en längre tid. Människor har en tendens att alltid sträva efter självkänsla då god självkänsla leder till positiva känslor och välbefinnande (Crocker & Park, 2004). Studien fokuserar på hur självkänslan är hos musikstuderande i förhållande till välbefinnande. Den prestationsbaserade självkänslan sätts i förhållande till känsla av sammanhang, Socioekonomisk status samt uppmanande från föräldrarna till vidare studier. Studien är en kvantitativ undersökning i form av enkäter.

Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp.

Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, Socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg Socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers Socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att Socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika Socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.

Spelandet i Sverige ökar lavinartat och i takt med det kommer det nya spelformer och spelbolag samt att utbudet av speltjänster ökar i en enorm takt. Allt fler spelbolag inser detta och tar chansen att lansera nya spelsajter med nya speltjänster samtidigt som de utlovar vinster i mångmiljonklassen till de som spelar, via reklamkampanjer och liknande erbjudanden till potentiella kunder.Konkurrensen i branschen hårdnar i denna tidigare reglerade marknad där AB Svenska Spel var det enda legala alternativet. Detta spelmonopol börjar nu öppnas upp successivt och med de nya aktörerna på marknaden ville vi se vad det var som lockade spelkonsumenterna att spela hos just dem och vilka faktorer som var mest betydande i deras val av spelbolag. Nu när det finns ett flertal alternativ att tillgå samt nya aspekter att ta hänsyn till när konsumenten av speltjänster skall göra sitt val av spelbolag.Vi utförde en kvantitativ undersökning med enkäter som delades ut i Örnsköldsvik hos två olika spelombud. Detta för att nå konsumenter som hade den erfarenhet av spel som vi ansåg vara tillräcklig för att ge ett fullgott underlag för vår undersökning.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och Socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

Already in 1988, different levels of participation in the election between different districts of big cities in Sweden were noticed. The problem with low political participation in specific areas has almost always been theoretically explained through an individual perspective. This study is therefore focusing on the problem from a contextual perspective. The hypothesis for the study is as follows, in the case of Malmö the level of participation in elections are affected by social environment in which segregation will be the single highest factor. The dependent variable, participation in the election was tested by the independent variables representing social environment; origin, education, gainfully employed and income.