Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och Socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Bakgrund Med en befolkning som blir allt äldre är det viktigt att ha kunskaper kring hurohälsosamma levnadsvanor är fördelade bland äldre individer. Hälsobeteenden hos äldre,såsom alkoholkonsumtion och rökning, riskerar att bli en stor kostnad för samhället blandannat i form av sjukvårdskostnader. För att kunna planera det framtida sjukvårdsbehovet,samt för att ge kunskap kring vart förebyggande åtgärder är mest behövliga, krävs enförståelse kring hur de hälsoskadliga levnadsvanorna är fördelade i befolkningen. SyfteSyftet för denna uppsats är att undersöka hur socioekonomisk status vid olika tillfällen ilivsspannet är kopplat till alkoholkonsumtion och rökning hos äldre. Metod Med hjälp avnationellt representativt datamaterial från de longitudinella undersökningarna SWEOLD ochLNU har information från 982 individer, 77 år och äldre, analyserats med hjälp av logistiskaregressioner.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker.

Avsikten med denna kvantitativa studie är att undersöka om det finns något samband mellan en RIG-elev och dennes föräldrars bakgrund. Såväl deras idrottsliga- och socioekonomiska bakgrund har det tagits hänsyn till. Idrotterna som undersökts är handboll och bandy. Studien har gjorts med hjälp av en enkätundersökning som skickats till Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och Bessemergymnasiet i Sandviken, totalt har 64 enkäter samlats in. Resultatet visar att det finns ett samband mellan den idrott som föräldrarnas utövat och respondenternas val av idrott.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att genom intervjuer kartlägga samordnarnas arbete för fysisk aktivitet på recept(FaR®) i sex landsting. Tre av de landsting vars invånare i genomsnitt har bland den lägsta respektive högsta socioekonomiska statusen i Sverige. Statusen är baserad på disponibel inkomst, nivå av utbildning, antal mottagare av ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, arbetslöshet samt arbetslösa i arbetsåtgärder. Intervjuerna genomfördes för att undersöka om, och i så fall i vilken utsträckning, den socioekonomiska statusen hos invånarna har en koppling till FaR-samordningen och mängden förskrivna FaR i landstinget. Med detta var tanken att se om något tyder på att invånarna i de landsting vars invånare har lägre socioekonomisk status missgynnas.Metod? Vilka hinder respektive förutsättningar för FaR-samordningen finns i de sex landsting som ingår i studien?? Finns det tecken på koppling till den socioekonomiska statusen hos invånarna och FaR-samordning enligt samordnarna?? Hur ser omfattningen gällande antalet förskrivna FaR ut i respektive landsting?Som metod i studien användes kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer där sex informanter med rollen att samordna FaR i landstingen intervjuades.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status.-          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats?-          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?-          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden?-          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?  Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför läxan inkluderas eller exkluderas av lärare på högstadium inom Uppsala län. Detta undersöktes genom en nätenkät där lärare fick ta ställning till frågor rörande läxor. Vi analyserade vårt resultat med hjälp av vår teori från Epstein, vilken bestod av kategorierna: Övning, Förberedelse, Deltagande, Personlig Utveckling, Kamratsamspel, Förälder-Elev Relation, Förälder-Lärare kommunikation, Straff, Policy och Public Relations. I resultatet av vår undersökning kom vi fram till att lärare med lägre Socioekonomisk bakgrund var de lärare som gav läxor i högst grad medan lärare med högre Socioekonomisk bakgrund gav färre läxor. De vanligaste formerna av läxor som de tillfrågade lärarna använde sig av var Deltagande, Övning och Förberedelse.