This Master?s thesis has governmental cultural policy in focus and concludes a textual idea analysis of the governmental bill Time for culture. (Tid för kultur.) The aim of the study is to examine how the government is seeking legitimacy concerning the cultural policy. One of the starting points is that the society has changed over time in terms of for example increased globalization and multicultural and even the market adjustment is more evident. Also the economical basis in the society is different nowadays.

The aim of this Master's thesis is to examine the information use among Swedish backpackers, both prior to departure and while travelling. The questions posed in this study are; which artefacts did the backpackers use, in what way were those used as tools of mediation within their social practice and how does a presumptive interaction between backpackers and information sources appear? The empirical material consists of interviews, held with eight backpackers, concerning their information use. The interviews reveal that a number of information sources are being consulted. The most commonly used sources identified in the empirical material are guide books, advice from other backpackers, fiction, TV programmes and periodicals.

My purpose with this essay is to examine the relationship between esthetic learning processes and language development to find good practices in my work with multilingual children. In my report, I describe a few activities from my work as a preschool pedagogue in a multicultural area, with a large group of children where age and knowledge of Swedish varies. The background to this essay is the problems I experienced in my work with children´s language development in an organization that, in my opinion, is limited by economic factors. The questions I poses are about the way esthetic learning processes can help children develop their language skills as well as their participation in preschool activities. I also pose the question whether there is a connection between the musical ear and children´s development of language.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse.

Introduction: In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.Purpose: The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers? treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.Theories: The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.Methodology: The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.Conclusion: The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers? treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background..

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

Through a discourse theoretical apparatus, this study examines Sweden's national curriculum, which is constructed for primary schools, pre-school class and leisure time classes. The study also examines the syllabus in physical education and the supplied comment material to the syllabus, the above mentioned material all valid from 1 July 2011. Using cultural researcher Marianne Winther Jørgensen's and communication researcher Louise Phillips interpretation of the political theorists Ernest Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, the study identifies several discourses in the new curriculums. The analysis shows that the curriculums writers construct their expectations through a rhetoric that is perceived as instructional and descriptive. The analysis identified eight discourses, woven into three "orders of discourse", the body, health and physical education.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation är ett utbyte av information eller känslor mellan två personer. Inom omvårdnadsarbetet är kommunikation ett viktigt redskap att använda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhändertagandet av patienten. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns både positiva och negativa sätt att kommunicera.

Studien visar att Bollnäs Bostäder bör utveckla gemensamma arbetsmetoder och introduktionsmaterial för sina bovärdar när det gäller lägenhetsintroduktionen med de invandrare som har svårigheter med det svenska språket. Jag anser att det skulle skapa förutsättningar för en jämnare kvalitet i kundprocessen. Studien visar också att det inte alls är säkert att de invandrade hyresgästerna upplever samma kommunikationssvårigheter som Bollnäs Bostäder upplever, vilket jag anser kräver en djupare undersökning. Genom att intervjua andra fastighetsföretag har jag också kommit fram till förslaget att Bollnäs Bostäder kan undersöka fördelarna med att utveckla en introduktionsfilm till sina lägenhetsintroduktioner för att lättare nå fram med sina budskap. Slutligen anser jag att det är viktigt att ha kunskap, inte bara i verbal-, utan även i icke-verbal kommunikation för att kommunicera med invandrade hyresgäster som inte kan det svenska språket. Därför tror jag att det skulle vara värdefullt för bovärdarna att få utbilda sig inom detta område..

Syftet med studien var att genom gymnasielärares utsagor söka spår av grundtankar i Vygotskijs teoribildning i deras syn på lärande. Detta för att ta reda på vilka kriterier lärare utgår ifrån när de gör sina didaktiska val i undervisningen och på vilket sätt Vygotskijs grundtankar återspeglas i lärares syn på lärande.Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog fyra lärare på två gymnasieskolor. Efter att materialet var transkriberat, gjordes en analys utifrån de fyra aspekterna som kännetecknar ett socio-kulturellt perspektiv enligt Vygotskij: de sociala, de medierande, de situerade och de kreativa med betoning på lärarroll och lärande. Vi använde oss av en hermeneutisk ansats för att analysera resultatet där vi använde relevant forskning för att förstärka vår tolkning av respondenternas utsagor.I studien framkom att lärare gav uttryck för att samspel och dialog är viktiga inslag i undervisningen.

The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children?s culture influence everyday life in preschool? We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds. We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool.

AbstractThe Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers? opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools.The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society.