De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utsläpp, där de flesta urval baserats på OECD medlemsländer, har fått varierande resultat. Den här studien använder sig av både OECD medlemsländer och länder som inte är medlemmar i OECD. Urvalets data baseras på åren 1971-2010 för totalt 57 länder från runt om i världen. Resultaten visar tecken på ett inverterat U-format förhållande mellan koldioxidutsläpp och inkomstnivå, men att ett monotont stigande förhållande inte kan avfärdas. Enligt de uppskattade ekvationerna är inkomstnivån där utsläppen tenderar att minska lägre för hela urvalet än för både OECD-medlemsländerna och länderna som inte är medlemmar i OECD.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur genus ger sig uttryck i ledarskap hos enhetschefer inom Socialt arbete. Den frågeställning som vi har valt att undersöka är hur kvinnliga och manliga enhetschefer inom Socialt arbete ser på sitt ledarskap. Vi har undersökt hur manliga och kvinnliga enhetschefer beskriver sitt ledarskap, sina ledaregenskaper samt hur de beskriver andras egenskaper. Vi har valt att definiera genus, kön, ledarskap, maskulint, och feminint då dessa begrepp innehåller många tolkningar. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med manliga och kvinnliga enhetschefer inom Socialt arbete.

Frivilligt Socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av Socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner Socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett Socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med Socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem.

"Pojkar bara bråkar och förstör, det är inte roligt att leka med dem" - Yasmin, Hedda och Felicia 9 år (Henkel, Tomicic 2009, s. 115).Vår studie har i syfte att studera om pojkar och flickor positionerar varandra olika utifrån genus. Vår utgångspunkt är att kön är Socialt konstruerat (SOU 2006:75, s. 32). Vi vill även undersöka om det finns synliga maktstrukturer i leken i förskolans hemvrå, något som förut benämndes som dockvrå (SOU 2006:75, s.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett Socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett Socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett Socialt företag.

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är Socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av Socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Den vanligaste formen av korruption är enligt Brottsförebyggande rådet den form av korruption som benämns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen återfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter från olika organisationer. Syftet med denna uppsats är att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och Socialt kapital kan användas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, används för att belysa teoriernas förmåga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att såväl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflätningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och från utomstående har viss betydelse för att korruption uppstår och för dess omfattning.

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mätinstrument som baseras på dessa modeller med säkerhet tar hänsyn till de arbetsförhållanden som råder inom tjänstesektorn idag. Syftet med den här studien är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som är mest betydelsefulla inom två tjänsteföretag utifrån de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien är även att analysera vilka faktorer som ingår i Företag 1 egenutvecklade frågeformulär för medarbetarundersökningar, utifrån Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag på kompletteringar av formuläret.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till Socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till Socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta Socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av Socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär Socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån Socialt entreprenörskap.

Syftet med studien är att undersöka vilken ideologisk grund diskursen Socialt arbete skapar sin kunskap på. Uppsatsen är av ren textanalytisk art och är skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frågor som kan användas i vidare forskning och diskussion.Frågeställningarna:? Hur får centrala tecken i valt material sin mening utifrån en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella gränser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie är diskursanalys som även är en del av teoribygget. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet består av sex stycken C-uppsatser från Institutionen för Socialt arbete från Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Studiens syften var att skapa förståelse för hur elever inom autismspektra har det på högstadiet samt se hur en skola organiserar sin verksamhet för elever inom autismspektra. Studien har en hermeneutisk ansats med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt och specialpedagogiskt perspektiv. Forskningsmetoderna var semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer som analyserades och resulterade i fyra teman: Elevernas upplevelse av skolan, begreppet inkludering, begreppet Socialt samspel och vision. De kategorier som utkristalliserade sig under elevernas upplevelse av skolan var: att vara annorlunda, förståelse och kunskap hos andra, klassrumsmiljö och relationer med jämnåriga och vuxna. Resultat visade att skolan har en särskild ?Aspergergrupp? som leds av en speciallärare.