Titel: Dyslexi, internet och stigma ? en netnografisk studie av nätbaserad kommunikation hos personer med dyslexiFörfattare: Helena TaubnerHandledare: Åsa WengelinExaminator: Magnus TidemanMagisteruppsats (30 hp) i handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad, våren 2013Uppsatsen är skriven på svenska.Vår kommunikation förändras ständigt, och internet är en viktig faktor i den utvecklingen. Nya sätt att effektivisera skriften, som till exempel förkortningar och specialtecken, växer fram. Vi blandar det skrivna språket med foton, filmer, ljudklipp och länkar. Normerna för vad som anses vara korrekt språk förändras. När omgivningens förväntningar på oss inte motsvaras av våra förmågor uppstår ett stigma.

AbstractWe have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more.

Prostitution is a large and multifaceted subject. In this study, the purpose is to gain an insight into how the police officers work and act when they get in contact with young prostitutes. The study contains answers and opinions from five police officers which were conducted through semi-structured interviews in this qualitative study. The results were analysed based on a social constructive perspective and Goffman?s stigma theory.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.

This is a qualitative study inquiring ?What does it entail to be a sex worker in Sweden today?? Four female sex workers were interviewed in semi-structured interviews. Using methods for reflexive analysis, interpreting the interviews and their context theoretically through notions of Competence and Stigma, the results of this study shows that sex workers may be both competent agents and stigmatized. This informs the understanding of sex work, stigma and how learning, subjective room for action and social agency can be aggravated or hindered by stigma. The results are viewed in the context of Swedish legislation against sex purchase in relation to previous research which shows that said legislation is problematic.

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers? experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces.

Studiens syfte var att undersöka hur socialt arbete riktat till sexarbetare och som bedrevs i samarbete med sexarbetare utformades på organisationen Reproductive Health Uganda, och hur det upplevdes av dem som var involverade. Metoden var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem socialarbetare på Reproductive Health Uganda och med sex kvinnor som är eller har varit aktiva sexarbetare. Materialinsamlingen skedde i Kampala, Uganda, våren 2014. De teoretiska perspektiv och begrepp som användes för att analysera empirin var produktiv makt, erkännande och stigma. Vår slutsats var att det sociala arbetet riktat till sexarbetare som bedrevs på RHU tillsammans med Moonlight stars upplevdes som givande av samtliga informanter.

The purpose of this study was to elucidate how individuals diagnosed with Aspergers syndrome experience stigma as a result of their diagnosis. The paper was based on a qualitative method, consisting of six interviews with booth male and female participants. We took part of previous studies and research as well as existing theories on the subject, in addition to the analysis of our empirical material. Significant in this study was that all participants were relieved when getting the diagnosis, as they finally got an explanation for what was wrong. The results indicated that the majority of the informants felt worried of the possibility to experience stigma and discrimination, which resulted in that the majority of the participants tended to use an avoidance coping strategy.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

This study examines negative issues that cannabis users have experienced associated with cannabis use. The author made qualitative interviewsto unveil four cannabis users? life stories. These stories were analyzed through the discourse psychologicalperspective interpretive repertoirein order to explore and identify analogies among the users. The author found that the respondents, despite their seemingly diverse backgrounds and personalities, carry a collective repertoire of similar experience and reasoning around cannabis and society which can be defined as a cannabis discourse; a discourse grounded in facts as well as speculations, arguments which separately may seem reasonable but altogether often appear contradictory, and real-life anecdotes that sometimes reflect paradoxical conclusions.

The aim of our study is to research what the future help-needs and expectations on the civilian society are among Swedish soldiers before they are sent on their first deployment abroad, especially to Afghanistan. The fact that Sweden sends soldiers to a warzone is something that is new nd research according the help-needs from the returning soldiers are missing.This study is based on a qualitative method where the data consists of four focus group interviews with at least two participants in each focus group from three different military bases in Sweden. The results indicate that the soldiers´expectations on the civilian society are low but that they would like to have more support from the civilian society. An important notice during the study, we encountered the fact that the participants in some way feel stigmatized. The results also show that they want the Swedish armed forces to be in charge and provide the care for the soldiers where health professionals involved have som military background.

The theme of this bachelor thesis in sociology has been developed through the perspective of ?grounded theory?, where the writers starting point touched the subject of integration in the organization Samhall in Sweden, an organization that hires disabled individuals that do not have enough working abilities to be hired any place else. From there, the methodology moved into a qualitative research through interviews with first generation immigrants hired at Samhall, where the result presented clear patterns of integration problems such as identification with an organization that does not have a normal way of working, the feelings of security which led to an unwillingness to leave the organization (which actually is the main goal of Samhall) and the stigmatized presumptions of the organization as such that makes it even harder to get a regular job on the open work market. These patterns were then put together with theories of stigma, cultural sociology and organizational identification, which three were the theoretical framework of this thesis. This study has contributed with an enlightenment of how it is to be an immigrant in a state governed organization and the consequences that follow when integrating an immigrant in a work disabled working environment. .

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.