Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Sammanfattning:Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz-Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två lektioner samt videoinspelningar från tio lektioner.

Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

I dagen samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en stor funktion att fylla, då ett av ämnets fyra perspektiv är resurshushållning. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan människa, samhälle och natur. En förståelse av detta samspel krävs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hållbart samhälle. I lärarnas arbetsuppgifter ingår att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet såg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades på fyra intervjuer med två designers och två programmerare.Det visade sig att det rådde bra kommunikation på företaget mellan designers och programmerare, men att det är vissa konflikter som ändå fanns kvar. En bidragande orsak till en försämring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar två helt skilda språk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att länka samman parterna. Teknikartistens intåg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stärka samspelet..

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie.