Studien Àr genomförd inom ramen för ett större pÄgÄende longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet Àr att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades pÄ en tidigare genomförd enkÀtundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

I socialt arbete, men Àven i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkÀnslighet nÀr det gÀller sÀttet att organisera. Beroende pÄ vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt bestÀllar-utförarmodell, geografiska ansvarsomrÄden, eller renodlade facknÀmnder med dÀrtillhörande förvaltningar, men Àven i en rad hybridmodeller, framför allt i övergÄngsfasen mellan tvÄ modeller. För dem som arbetar i en organisation som Àr under förÀndring kan detta vara en omvÀlvande upplevelse, bÄde pÄ gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförÀndringar inom socialtjÀnsten utifrÄn ett första linjens chefsperspektiv..

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel dĂ€r jag beskriver medborgardeltagandets förutsĂ€ttningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kompetens kan tillvaratas pÄ bÀsta sÀtt i samband pensionsavgÄngar och nyanstÀllningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebÀr att en persons kompetens ses som beroende av dennes förstÄelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats pÄ följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv förestÀllning, kunskap Àr socialt konstruerad samt att lÀrande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktÀr gÀllande ett antal ingenjörers förstÄelse inför sitt arbete pÄ VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förstÄelse och dÀrmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet frÄn yrket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgra mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsÀttningar för barns lÀrande beroende pÄ ÄlderssammansÀttningen i gruppen. Studien Àr kvantitativ med webbenkÀt som metod för insamling av data frÄn pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i VÀrmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ÄlderssammansÀttningar ingÄr i studien: Äldersindelade grupper, smÄbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för Àldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgÄngspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebÀr att förskolans verksamhet studeras utifrÄn olika samspelade aspekter, faktorer och nivÄer. I studien ses förutsÀttningar för barns lÀrande i förhÄllande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer pÄ struktur-, process- och resultatnivÄer.

FörÀndringar Àr vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nÄ mÄlen Àr förÀndring av organisationskulturen. Dessa Àr svÄra att genomföra eftersom omedvetna antaganden mÄste synliggöras och ifrÄgasÀttas samt förÀndringen i sig Àr tidskrÀvande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt symbolisk interaktionism sker dÄ överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie pÄ en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförÀndring belysas dÀribland symbolbegreppet.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Att finna korrelat till vÄld har lÀnge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida vÄldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nÀt korrelerar med tidigare registrerad vÄldskriminalitet hos tvÄ grupper: personer inom kriminalvÄrdens frivÄrd respektive rÀttspsykiatrins öppenvÄrd. Signifikanta korrelationer Äterfanns mellan den tidigare vÄldsbrottsligheten och tvÄ av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nÀt. Inga signifikanta korrelationer Äterfanns mellan vÄldskriminalitet och substansbruk. De bÄda grupperna skilde sig Ät i frÄga om hur korrelationerna fördelade sig, sÄtillvida att för frivÄrdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nÀt med vÄldskriminaliteten.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

MÀnniskor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta Àr en förutsÀttning för ett gott socialt vÀlbefinnande. Den hÀr studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala vÀlbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som pÄ olika sÀtt berör det sociala vÀlbefinnandet.