Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Det framkommer i bakgrunden att årligen drabbas cirka 30 000 människor av stroke och en tredjedel av dessa får afasi. Kommunikativt samspel är basen för ömsesidig förståelse inom vården och det är detta samspel afasidrabbade har svårt att få ta del av. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med afasi upplever sin situation i vården. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie och baserades på skönlitterära böcker författade av personer som har överlevt stroke och drabbats av afasi. Analysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.

Denna kandidatuppsats undersöker hur user experience kan främjas i ett adaptivt talbaserat system i en fordonskontext. Att undersöka och involvera user experiencei adaptiva talbaserade system är i synnerhet viktigt i denna kontext då den primära sysslan, att köra, bör störas så lite som möjligt. Ett adaptivt system ger möjlighet att effektivisera interaktion och ett talbaserat system låter föraren fokusera på trafiken.Genom att undersöka existerande teori och utföra empiriska undersökningar i form av användartester genom Wizard of Oz-tekniken och intervjuer har vi skapat designoch dialogexempel. Dessa förslag kan främja user experience och på så vis bidra till att den interaktion som sker är effektiv och behaglig. .

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur små barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners på förskolan. I studien deltog två små pojkar (2;4 och 4;3 år) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat språk. De filmades på förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och återkommande mönster i samtalen på ett detaljerat plan med hjälp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlätta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.

Syfte: Det övergripande syftet med arbetet var att undersöka hur kvinnliga förskollärare resonerar kring småbarns förmåga att uttrycka empati i förskolan. Mina frågeställningar var: Hur resonerar förskollärarna kring små barns förmåga att uttrycka empati? Hur beskriver förskollärarna skillnader och likheter i flickor och pojkars förmåga att uttrycka empati?Teori: Empati är en medfödd förmåga som utvecklas i samspel med andra i den omgivande miljön. Barn som växer upp i en miljö som präglas av en god empatisk förmåga utvecklar en bättre empatisk förmåga än barn som växer upp i en miljö som präglas av en dålig empatisk förmåga. Genus handlar om hur människor agerar i grupper och sociala relationer.

BAKGRUND: Forskningen i vår bakgrund tar upp vikten av att alla barn känner sig som en del av gruppgemenskapen, och också hur angeläget det är för varje barn att ha en vän att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen även hur grundläggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap är.SYFTE: Vi vill med vårt syfte undersöka hur pedagoger agerar när ett eller flera barn är utanför i barngruppen. För att få en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap påverkar utsatta barn, har vi även valt att undersöka dessa två områden.METOD: Studien har gjorts utifrån två redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer där pedagogers agerande har studerats. Vi har även observerat två barngrupper för att få en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgångspunkt i Vygotskijs och Säljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som på något sätt är annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lättare hamna utanför.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhållningsstrategier mottagande lärare har i Förskoleklassen för att bemöta barn i behov av särskilt stöd under deras första år i skolans värld. Som utgångspunkt för att komma åt forskningsfrågan studerades verksamheten utifrån hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsättningar att nå målen ses i relation till omgivningen. Om förutsättningarna i omgivningen ändras, ändras också individens möjligheter att nå de krav som är uppsatta.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

I dagen samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en stor funktion att fylla, då ett av ämnets fyra perspektiv är resurshushållning. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan människa, samhälle och natur. En förståelse av detta samspel krävs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hållbart samhälle. I lärarnas arbetsuppgifter ingår att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte.Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion.Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där.Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej.Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. .

Syftet med denna uppsats var att analysera hur samspelet såg ut mellan speldesigners och spelprogrammerare samt att analysera hur konflikter hanterades.Denna uppsats var av kvalitativ art och baserades på fyra intervjuer med två designers och två programmerare.Det visade sig att det rådde bra kommunikation på företaget mellan designers och programmerare, men att det är vissa konflikter som ändå fanns kvar. En bidragande orsak till en försämring av samspelet var att designers och programmerare inte kan beskriva varandras arbete.En konflikt som togs upp i arbetet var att designers och programmerare pratar två helt skilda språk. Detta har inneburit att yrket teknikartist har vuxit fram för att länka samman parterna. Teknikartistens intåg i dataspelsbranschen visade sig vara relativt nytt och det kan bli betydelsefullt framöver för att stärka samspelet..