Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Den vanligaste formen av korruption är enligt Brottsförebyggande rådet den form av korruption som benämns sofistikerad, eller indirekt, korruption. Den sofistikerade korruptionen återfinns oftast högt upp i organisationer, samt i mötena mellan representanter från olika organisationer. Syftet med denna uppsats är att se hur teorier om organisationen av det offentliga livet och socialt kapital kan användas för att förklara förekomsten av sofistikerad korruption i Sverige. Tre empiriska fall av svensk korruption, Motala, Systembolaget och Skandia, används för att belysa teoriernas förmåga att förklara detta fenomen. Uppsatsen finner att såväl organisatoriska faktorer, till exempel sammanflätningen av statliga och privata principer, som förtroende inom grupper och från utomstående har viss betydelse för att korruption uppstår och för dess omfattning.

Some people who recovered from exhaustion disorder report that their lives feel more meaningful after the disease than before, despite residual symptoms and difficulties. This experience of increased meaningfulness has been linked to sense of coherence, SOC. The research question was whether individuals with exhaustion disorder at onset has a weak SOC, and if there is a general increase towards a higher SOC value ??during the recovery process. In a cross-sectional study, data were gathered on the SOC value via the SOC 29 form.

Att gestalta naturliga landskap i en urban situation handlar om att förstå parallella processer som pågår samtidigt; att se platsens förutsättningar och biotopens preferenser. Genom det skapas ett nytt sammanhang där beståndsdelarna blir aktiva i flera olika situationer och skalnivåer. Denna tes har jag fått möjlighet att undersöka och fullskaletesta i TAKLANDSKAPET Sveavägen 44. Arbetets syfte är att sammanlänka förståelsen för hur man kan applicera hela biotoper i ett sammanhang som gör att den levande biologiska delen av projektet bidrar aktivit till upplevelsen och till det arkitektoniska utrycket och formgivningen av platsen. Slutsatsen är att man inte behöver se biotoper enbart som passiva byggelement eller komponenter. Det är biotoperna i sig som bär och leder konceptutvecklingen för idé, möjliga program och den potentiella inneboende formen. Strategin att reducera och platsanpassa komponenterna ger också svaret i en annan skala: Fråga platsen vad den vill vara och du kan samtidgt se mönstret i ett större sammanhang. Om man lyckas med formgivning som en öppen process med möjliga förändringar, utan att idén går förlorad, har man skapat ett öppet system; ett fraktalt system både i tid och rum. Jag tror och hoppas att TAKLANDSKAPET Sveavägen 44 innehåller dessa kvalitéer och att arbetssättet kan inspirera till liknande angreppssätt i andra projekt. Att se vad man har, för att få det man önskar. I alla skalor... LÄS LANDSKAPET, FÖLJ NATUREN, ÄLSKA LIVET..

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mätinstrument som baseras på dessa modeller med säkerhet tar hänsyn till de arbetsförhållanden som råder inom tjänstesektorn idag. Syftet med den här studien är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som är mest betydelsefulla inom två tjänsteföretag utifrån de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien är även att analysera vilka faktorer som ingår i Företag 1 egenutvecklade frågeformulär för medarbetarundersökningar, utifrån Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag på kompletteringar av formuläret.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap.