Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlÀgga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsÀttningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen bestÄr av tvÄ empiriska delar, en kvantitativ kartlÀggning genom enkÀter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrÄn behandlar jÀmstÀlldhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. KartlÀggningen visar inga större skillnader mellan könen nÀr det gÀller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sÀtt vara mer positiva Àn de manliga chefernas.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Titel: Ledarskap det sociala stödets pÄverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmÀklarbranschen NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: PÀr Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: SamhÀllet och specifikt sÀljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i sÀljande organisationer. ForskningsfrÄgorna som stÀllts Àr följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anstÀllda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förstÄelsen inom Àmnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod dÀr data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vĂ„rdnadshavare. MĂ„nga kom frĂ„n Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. FrĂ„gestĂ€llning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hĂ€lsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nĂ€tverk och identitetsutveckling.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige Ären 1973-2005. Antagandet som lÄg till grund för detta var att ökad vÀlfÀrdsnivÄ i Chile inverkat pÄ den adoptionsverksamhet som pÄgick under dessa Är. Uppsatsen syftade ocksÄ till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras pÄ myndighetsnivÄ och med utgÄngspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick frÄn en sociologisk och tvÀrvetenskaplig ansats. VÀgledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Ett vanligt Ă„terkommande problem i samhĂ€llet idag och som mĂ€nniskan dagligen handskas med Ă€r bristen att kommunicera. LĂ€nge har mĂ€nskligheten strĂ€vat efter att komma med nya lösningar för hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var pĂ„ jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en vĂ€rld dĂ€r kommersialiseringen Ă€r en del av verkligheten och dĂ€r företag mĂ„ste förmĂ„ att kommunicera för att inte slĂ€pa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbvĂ€xande vĂ€rlden har Ă€ven lett till att samhĂ€llet och miljön har pĂ„verkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, Ă€ven kallat företagssamhĂ€llsansvar har dĂ€rför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mĂ€nsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjÀrtsviktsdiagnos, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvÄrden. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd med besvÀrande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet pÄverkas av individens fysiska och psykiska hÀlsa, grad av oberoende, sociala förhÄllanden och hÀndelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med svÄr hjÀrtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Det Àr rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förÀndringsarbete i sin organisation, varvid det Àr relevant att diskutera inkludering utifrÄn ett rektorsperspektiv. Studiens syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgÄngspunkt formuleras bl.a. frÄgor om vad inkludering betyder, vad som Àr positivt och negativt och vad som Àr viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp Àr en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsÀrskola.

Studiens syfte Àr att undersöka hur poliser i yttre tjÀnst i Bodens kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare syftar studien till att undersöka vilka stödfunktioner det finns inom Polismyndigheten för att hantera störningar i den psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod anvÀnts, och sex intervjuer med poliser i yttre tjÀnst har genomförts. Den teori som anvÀnts handlar frÀmst om vikten av socialt stöd.Psykosocial arbetsmiljö Àr ett samspel mellan olika sociala och psykiska faktorer och Àr av betydelse för hur man mÄr pÄ arbetet. Brister i denna kan leda till att den enskilda individen blir utarbetad.

Syftet med studien Àr att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till Àldre i ordinÀrt boende, vilken benÀmns social samvaro. FrÄgestÀllningarna som jag har stÀllt Àr; Vad innebÀr social samvaro? Vad ansöker de Àldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för Àldre?Studien bestÄr delvis av en genomgÄng av tidigare kunskapslÀge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick frÄn fallstudien som metod och anvÀnde mig av intervjuer, dÀr jag intervjuade kommunala tjÀnstemÀn och Àldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade Àven bistÄndsutredningar för att fÄ kunskap om vad Àldre ansöker om.

Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.

Det hÀr projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen NÀtverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhÄlla webbplatsen. Jag reflekterar ocksÄ kring NÀtverket Vileda och nÀtverket som ett socialt fenomen men Àven som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förÀndrats och utvecklats genom de senaste hundra Ären..