Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna.

Bakgrund: Underbehandlad smärta hos barn har länge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smärta. Trots att kunskapen om barn och smärta har ökat lider fortfarande onödigt många barn av postoperativ smärta. Barn upplever smärta som något obehagligt och det är ofta förknippat med rädsla. Hur barn hanterar smärta påverkar deras emotionella tillstånd och välbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sätt att hantera postoperativ smärta.

The aim of this essay was to obtain an understanding about company owners thinking about the connection between having an own company, and the risks for an alcoholic abuse. The risk factor I was researching was stress, alcoholic culture, accessibility and rehabilitation.I have interviewed five owners of small companies, two women and three men, which represents four different kinds of branches. The theories I used in analysing the empirical findings where the theories of psychosocial work environment of Lazarus, Karaseks demand/control model, epidemiology- and culture perspective.I have found that the main stress factors for company owners where the economical stress and great load of work. The stress was also related to the fact that company owners of small companies often were alone with all the responsibility and problems.Women did not use alcohol very often as a tool to reduce stress. If individuals were using alcohol to reduce their stress, it also had to deal with their ability of coping and also what channels they had for coping..

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lärare, på vilket sätt elever i svenska grundskolor (årskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lärare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framträdande svårigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsättningar. Tydligt är dock att orsaker till många av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen på många av problemen kan vara utom lärarnas räckvidd, medan andra problem kan minska på längre sikt genom lärares och elevers ökade träning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen kräver att lärare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, så att kraven på lärarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Majoriteten av personer som amputeras är äldre med bakomliggande sjukdomar. Syfte med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om livssituationen hos äldre personer med ett amputerat ben ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. En integrerad översikt användes för att skapa en översikt av kunskapsläget. Femton vetenskapliga artiklar med olika metodologisk ansatser analyserades som resulterade i sex kategorier: fysisk funktion och rörlighet, smärta, kroppsförlust, depression, familj, relationer och isolering. Resultatet visade att äldre personer med ett amputerat ben upplevde sämre fysisk funktion och rörlighet vilket begränsade deras förmåga att utföra dagliga aktiviteter.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som påverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrån frågeställningarna: (1) Hur påverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel på juristprogrammet? (2) På vilket sätt påverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt på juristprogrammet? Vi ville även undersöka om juriststudenternas känsla av att passa in och trivas påverkas av en eventuell föreställning om vad som karaktäriserar en typisk juriststudent, vilket omvänt kan innebära att de som inte identifierar sig med denna föreställning kan känna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats är att juristprogrammet särskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott på juristprogrammet framhävs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omständigheterna vid studieavbrott.

The purpose of this study was to examine how people experience being in debt, what they consider was the reason for being in debt and how they experienced economic counselling. The empirical data was based on five semi-structured interviews with people having experiences from being in debt and experiences of economic counselling. The data was analysed by using theoretical perspectives from a model called economic-shame created by Bengt Starrin. The model shows how being in debt and the feelings of shame influence health. The conclusion shows that the reasons for being in debt often is due to several sudden and tragic events happening at the same time or due to each other.

The purpose of our study is to describe and understand whether, and if so, how social workers in school and in social services construct computer gaming adolescents as a social problem. We chose social workers who encounter adolescents with different problems. We have conducted qualitative interviews with vignettes to capture the social workers' reasoning about computer gaming adolescents and how they handle this in their work. The study shows that all social workers we interviewed had encountered adolescents with troubling computer gaming habits. In the study, all agree that computer gaming becomes a problem when it leads to deviant behaviour such as not going to school, staying up all night and so on.

Reklamen tar allt större plats i samhället, så även läkemedelsreklam för receptfria produkter. Allmänheten har dock inte alltid tillräcklig bakgrundskunskap för att tillgodogöra sig informationen. Detta har visat sig kunna resultera i missförstånd av reklam med konsekvenser som felaktiga val, liksom felaktig läkemedelsanvändning. Syftet med examensarbetet var att utläsa i vilken omfattning läkemedelsreklam kan vara en källa till läkemedelsrelaterade problem, utröna var missförstånden uppkommer, vilken typ av problem som är vanligast samt hur man bäst kan förebygga missförstånden. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2005, genom en kundenkät respektive en personalenkät.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad handledning för socialarbetarna har för funktion, det vill säga vad målet är med att ha handledning och vad innefattar handledning inom socialt arbete, men också om vad socialarbetarna själva önskar få ut av sin handledning och om de är nöjda med den handledning som de får idag. Jag har valt att ta reda på om socialarbetarna upplever sig ha nytta av sin handledning och om de anser sig bli stöttade i deras klientärenden och deras mående med att jobba professionellt med andra människors problematik genom handledningen. Även handledarens roll och uppgift i handledningen är också något jag valt att kort behandla och ta upp i min uppsats. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina frågeställningar:? Vad för funktion fyller handledning för socialarbetare enligt teoretikerna?? Vilka funktioner borde handledning fylla enligt socialarbetarna?? Vad anser socialarbetarna om handledning i grupp?För att få svar på dessa frågeställningar så intervjuade jag sex socialarbetare från Göteborg som vid dessa intervjutillfällen fick regelbunden handledning.