BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data.

Syfte: Syftet är att studera kommunikativa tillvägagångssätt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet använder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptäckas i förskolan?Teori: Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, grundat på Vygotskijs tankar kring lärande och hur barnet formas och utvecklas i förhållande till den kultur, samhälle och sociala kontext det omges utav. Språk och kommunikation är centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över språket och att använda det är en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och är betydelsefull för lärande och utveckling.Metod: Utifrån en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Tidigare forskning visar att de klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna kan behöva kompletteras med ytterligare faktorer för att mätinstrument som baseras på dessa modeller med säkerhet tar hänsyn till de arbetsförhållanden som råder inom tjänstesektorn idag. Syftet med den här studien är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som är mest betydelsefulla inom två tjänsteföretag utifrån de faktorer som omfattas av Den hypotetiska ?kausala modellen?. Ett delsyfte med studien är även att analysera vilka faktorer som ingår i Företag 1 egenutvecklade frågeformulär för medarbetarundersökningar, utifrån Den hypotetiska ?kausala modellen?, samt ge förslag på kompletteringar av formuläret.

Sammanfattning I den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför..

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap.

Syftet med studien är att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap på. Uppsatsen är av ren textanalytisk art och är skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frågor som kan användas i vidare forskning och diskussion.Frågeställningarna:? Hur får centrala tecken i valt material sin mening utifrån en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella gränser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie är diskursanalys som även är en del av teoribygget. Jag har använt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet består av sex stycken C-uppsatser från Institutionen för socialt arbete från Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder.

Åsa Edqvist & Stina Eklund Berning. Mäns våld mot kvinnor. Förklaringar till våldets uppkomst sett utifrån Kriscentrum för män i Malmö och utifrån Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö. Men?s violence towards women. Explanations on the origins of violence seen from the perspective of the Crisis centre for men in Malmö and from the perspective of the Crisis centre for women subjected to violence including their children in Malmö. I denna studie kommer mäns våld mot kvinnor att behandlas.

Det är rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förändringsarbete i sin organisation, varvid det är relevant att diskutera inkludering utifrån ett rektorsperspektiv. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgångspunkt formuleras bl.a. frågor om vad inkludering betyder, vad som är positivt och negativt och vad som är viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp är en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsärskola.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..