Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav.

Ledningen för försäkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, både externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats är att skapa förståelse för hur personalen på försäkringsbolaget uppfattar vad företaget står för, och dess identitet/identiteter.

An individual's social capital consists largely of the social networks that may consist offamily, friends and acquaintances. The social network is of great significance on olderpeople's physical and mental health. Aim: The overall purpose is to examine the knowledgeof social network and the health of the elderly. Method: Litterature review, using threedifferent databases, CINAHL, PubMed and Scoupus for searching of articles, with differentcombinations of keywords. Results: Different types of social networks have both positive andnegative effects on health.

Syftet med vår studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som använder terapihundar. Vi ville undersöka om användande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos människan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal på arbetsplatser där terapihundsarbete används. Vi har också studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi använt oss av har vi sammanställt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanställningen varit grund för vår analys.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Begreppet mindfulness har lyckats med konsten att vara i ropet i Sverige under början av tvåtusentalet. Mindfulness har också lyckats ta sig in i behandlingsammanhang under de sista åren men samtidigt som forskningsområdet för mindfulness har breddats är forskningsområdet gällande mindfulness i behandlingssammanhang fortfarande glest. Vid en närmare granskning av den forskning som finns rörande mindfulness kan man också se att det inte finns någon klar entydig definition av vad mindfulness är. Hur påverkar detta det institutionella arbetet med mindfulness och om synsättet på mindfulness är olika, hur ser då skillnaderna ut i att arbeta med mindfulness som metod? Då detta är en studie inom socialt arbete som intresserar sig för mindfulness som metod inom beroendebehandling genom att belysa mindfullnessmetodens roll och funktionssätt i behandlingssammanhang med socialt utsatta människor.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

I dagens samhälle generellt och även inom forskningen framförs uppfattningen att individen själv är ansvarig för att skapa en stabil självkänsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten är av stor vikt. Tidigare forskning pekar på att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda självkänslan hos ungdomar.Syftet med denna studie är att från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga män och unga kvinnor i grupp konstruerar föreställningar om självkänsla, utifrån frågeställningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga män pratar om självkänsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett påverka självkänsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga män och unga kvinnor pratar om självkänsla.