Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansåg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benämningen för CSR är socialt ansvarstagande företag. När vi började orientera oss i ämnet märkte vi att det var få uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestämde oss till slut för att vår uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgångspunkt. Efter många diskussioner kunde vi till slut fastställa vår forskningsfråga som är: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna fråga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka positiva och negativa förändringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förändringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna hade genomgått en skilsmässa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. Förändringar efter skilsmässan hade lett till både positiva och negativa förändringar i singlarnas sociala liv. Gamla vänskapsrelationer hade ofta blivit bättre medan relationer med parvänner oftast hade avslutats eller umgänget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgänge återfinns parvänners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..

Titel: ?Hur ska jag gå tillväga??En kvalitativ studie om ungdomars informationssökningsprocess.Författare: Fanny Eineren.Handledare: Magnus Fredriksson.Uppdragsgivare: Athlete School Advisor.Kurs: Examensarbete i Medie ? och Kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG.Sidantal: 44 (exklusive referenslista & bilagor)Antal ord: 18 227 (exklusive referenslista & bilagor)Syfte: Att studera hur ungdomar söker information och hur detta kan förstås i ett socialt sammanhang.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun.Material: Studien bygger på 8 stycken samtalsintervjuer med ungdomar som någon gång haft för avsikt att kombinera studier och idrott i USA. Sex av respondenterna ska åka till USA i år eller nästa år. En av respondenterna studerar för tillfället i USA och den sista hade för avsikt att åka men kom aldrig iväg.Huvudresultat: Min studie har visat att målgruppen har ett konstant informationsbehov genom hela informationssökningsprocessen. Detta eftersom nya frågor hela tiden uppkommer.

This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Denna studie undersöker äldre människors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med biståndsbeslut gällande hemtjänst. Våra resultat visar att personerna kände stort förtroende för biståndshandläggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjänst utifrån deras synpunkter och önskemål. Personerna har tagit kontakt med biståndshandläggaren i det skede av livet som hjälp har varit nödvändigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillämpades var symboliskt kapital och är baserad på kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhället, beroende på sammanhanget..