Livskvalitet Àr ett brett fenomen som definieras utifrÄn olika livsomrÄden sÄsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men Àven utifrÄn mer subjektiva upplevelser sÄsom vÀlbefinnande, tillfredsstÀllelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsÀttning upplever sÀmre livskvalitet jÀmfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet betrÀffande socialt och psykiskt vÀlbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Studien baseras pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med fyra semistrukturerade intervjuer dÀr analysen gjorts utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Det övergripande resultatet Àr att intervjupersonerna kÀnner ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har pÄ senare Ärtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krÀvs det idag att man bÄde tar sitt ansvar utifrÄn det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat anvÀnda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig sjÀlva idag som stora aktörer i samhÀllets pÄverkan att strÀva framÄt. DÀrför tar man sig an det samhÀllsansvar som man förvÀntas att ta av samhÀllets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta Àr det som kÀnnetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet Àr en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn pÄ företags ansvar. Syftet Àr Àven att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebÀra att ett företags CSR-arbete stÀrks. Metodvalet för studien Àr semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder pÄverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, sÄ har CSR begreppet ökat nÄgot enormt inom bankbranschen. Krisen har bÄde skapats pÄ grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning pÄ den. Svenska Bankföreningen som företrÀder Sveriges banker menar att mÄnga svenska banker har kommit lÄngt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anstÀllningsvillkor samt jÀmstÀlldhetsfrÄgor men ocksÄ hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Studier har visat att Àldre personer i behov av vÄrd ökar vilket kan leda till att vÄrdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohÀlsa hos personalen. UtifrÄn Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs pÄ en arbetsplats. EnkÀter delades ut i samarbete med enhetschefer pÄ de bÄda Àldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Idag blomstrar debatten om mĂ€nniskans och det moderna samhĂ€llets framtid under parollen HĂ„llbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrĂ„gan, pĂ„ arbetsplatser talas det om CSR-arbete, pĂ„ handelshögskolor talas det om hĂ„llbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hĂ„llbarhetschefer. Övergripande gĂ„r det att se att hĂ„llbar utveckling har blivit ett erkĂ€nt begrepp och fĂ„tt sig en stor roll i dagens moderna samhĂ€llsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fĂ„tt ett stort ansvar (om inte ansvaret) att frĂ€mja för en hĂ„llbar utveckling genom att agera hĂ„llbart utifrĂ„n ett socialt, miljömĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom pĂ„tryckningar frĂ„n ett modernt samhĂ€lle med medvetna konsumenter som i allt större utstrĂ€ckning konsumerar hĂ„llbart och stĂ€ller vissa krav pĂ„ företagen de handlar frĂ„n. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig pĂ„ att framhĂ€va företags hĂ„llbara handlingar, exempelvis genom att pĂ„visa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara Ă€r ekologiskt framstĂ€lld.