Uppsatsen undersöker korrelationen mellan socialt kapital pÄ en aggregerad samhÀllsnivÄ och storleken pÄ den ekonomiska ojÀmlikheten. Borde ekonomisk policy ta hÀnsyn till de demokratiska effekterna av inkomstfördelning i vÀlfÀrdssystemet? Teorier om socialt kapital frÄn sociologi, statsvetenskap och nationalekonomi analyseras och aggregeras sedan till ett gemensamt teoretiskt ramverk för socialt kapital. Ramverket anvÀnds sedan för att analysera hur vÀl demokratin fungerar. Data frÄn World Values Survey, OECD och United Nations University anvÀnds för att statistiskt mÀta korrelationen mellan de tvÄ variablerna socialt kapital och ekonomisk ojÀmlikhet.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Irritable Bowel Syndrom en kronisk sjukdom med symtom som buksmÀrtor, diarré och förstoppning. Diagnosen stÀlls genom anamnes pÄ symtomen och genom att utesluta andra sjukdomar. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar patienter att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metoden var baserad pÄ Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna var CINAHL och PubMed.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att förstÄ offentliganstÀlldas uppfattningar om att vara anstÀlld i en politiskt styrd organisation. För att fÄ denna förstÄelse för de anstÀlldas uppfattning stÀllde vi oss frÄgorna, hur politiska beslut pÄverkar de anstÀlldas arbetssituation samt hur de anstÀllda agerar utifrÄn politiska beslut. Vi besvarade frÄgorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet Àr att de anstÀllda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrÄn politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De sÄg sig sjÀlva agera budbÀrare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete Àr emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhÄllningssÀtt..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Vi har valt att i vÄr uppsats studera en specifik sÀljargrupp pÄ ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 sÀljare. Bilden som vi först hade av en sÀljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden pÄ fall direkt. DÀrför vill vi inrikta oss pÄ och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den sÀljargrupp vi fÄtt tillgÄng till. FörstÄelsen fÄr vi genom att anvÀnda oss av olika teorier, vilka Àr: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..