Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.

CSR Àr viktigare Àn nÄgonsin i dagens ekonomi och konceptet Àr numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intÀkter Àr omdiskuterat. CSR inom underhÄllningsbranschen har dock inte fÄtt nÄgon större uppmÀrksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien Àr att undersöka om, och hur, CSR kan anvÀndas som ett strategiskt verktyg i jakten pÄ sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Syftet med studien Àr att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans vÀrld anvÀnder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingÄr i undersökningen Àr tre fritidspedagoger och tre lÀrare i Ärskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer pÄ olika skolor i SkÄne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt anvÀndande av dramapedagogik i faktabaserade Àmnen t.ex. svenska och matematik.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Stroke Àr den tredje vanligaste orsaken till död i vÀstvÀrlden och kan leda till lÄngvariga och svÄra funktionshinder. Det Àr ocksÄ den somatiska sjukdom som genererar flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Enligt berÀkningar kommer Àven allt fler mÀnniskor insjukna i stroke beroende pÄ att de Àldre i samhÀllet blir allt fler. Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för patientens situation och hur patienten upplever att leva med sjukdomen. Med hjÀlp av denna kunskap kan en adekvat omvÄrdnad ges till dessa patienter.

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen pÄ barnhemmet L.L.C.C.M. pÄverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistÄnd samt vilka risker som kan förekomma för en bistÄndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter Àr rwandier, och tvÄ Àr utlÀndska volontÀrer.