Syftet i studien var att undersöka vilken påverkan socialt stöd har på arbetstillfredsställelsen. Till detta undersöktes även vilken påverkan ålder, kön, utbildningsnivå, anställningsform och arbetet i grupp har på arbetstillfredsställelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvåfaktorteori om arbetstillfredsställelse. Resultatet beräknades med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger på en enkätundersökning (n=136) med hjälp av bekvämlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data användes.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Denna studie har undersökt föreställningar hos fem frivårdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa föreställningar utifrån Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv på socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhållningssätt på socialt arbete. Resultatet visar att frivårdsinspektörerna har en tendens att tänka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det återfinns en medveten språklig matchning mellan klienter, frivårdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. Därtill påpekar samtliga frivårdsinspektörer den brist på kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten beträffande invandrare.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansåg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benämningen för CSR är socialt ansvarstagande företag. När vi började orientera oss i ämnet märkte vi att det var få uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestämde oss till slut för att vår uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgångspunkt. Efter många diskussioner kunde vi till slut fastställa vår forskningsfråga som är: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna fråga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS på tillväxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna på fysiskt, humant och socialt kapital som är tre viktiga bakomliggande faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Resultatet av studien är att HIV/AIDS troligen har negativ verkan på alla dessa tre typer av kapital, men att det är effekterna på humant och socialt kapital som får långsiktiga ekonomiska följder i form av lägre ekonomisk tillväxttakt i länderna i fråga..