Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd.

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet.

?The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly? by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent.To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly.The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms.

Syfte med uppsatsen är att ge en bättre förståelse av vad som menas med begreppet ?annat socialt nedbrytande beteende? i § 3 LVU och visa eventuella skillnader i hur lagstiftningen, domstolar och socialtjänsten använder detta begrepp. Vi har undersökt hur begreppsdefinitionen har utvecklats genom lagstiftningsprocessen och hur den återspeglas i förarbeten, juridisk litteratur, prejudikat och praxis. Uppsatsen är skriven utifrån en juridisk metod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare i Hälsingland och en länsrättsdomare för att ta reda på hur dessa använder begreppet.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och yngre barn.Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fångar effektivt åskådarens uppmärksamhet på grund av dess gränsöverskridande karaktär. På så vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar längre i vårt minne. Genom förträngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av märkes- och produktkännedom..

Att använda sig av naturens läkande kraft håller på att ta form som metod i Sverige, medinriktning på dess effekter gällande psykisk ohälsa. Denna studie har med utgångspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning på området undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jämfört denna med två inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning på psykisk ohälsa gjordes en ansats att utröna på vilkaområden inom socialt arbete metoder från grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa områden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Syftet i studien var att undersöka vilken påverkan socialt stöd har på arbetstillfredsställelsen. Till detta undersöktes även vilken påverkan ålder, kön, utbildningsnivå, anställningsform och arbetet i grupp har på arbetstillfredsställelsen. Resultatet analyserades mot Herzbergs tvåfaktorteori om arbetstillfredsställelse. Resultatet beräknades med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och bygger på en enkätundersökning (n=136) med hjälp av bekvämlighetsurval i en statlig myndighet. Regressions- och korrelationsanalyser av data användes.

Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen.

Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. Bakgrund: Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två.