Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Utvecklingen av kontextmedvetna applikationer har gett informationsteknologin nya möjligheter att låta användningen av tekniken gå mot den värld som beskrivs i Ubiquitous Computing. Forskning visar att en automatisk kontextanpassning kan ha negativ effekt på en användares tillit mot en applikations beteende. Därför har vi undersökt hur feedback kan användas för att generera en känsla av tillit mellan en användare och en kontextmedveten applikation. I genomförandet använde vi en explorativ designstudie. För att bygga vår undersökning från en teoretiskt informerad grund utformade vi ett antal designprinciper från teorier inom relaterade områden.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

Uppsatsens syfte är att utifrån det sociala kapitalet belysa individuella och sociala aspekter av en omvändelse och anslutning till en religiös organisation, i mitt fall församlingen Fristaden i Uddevalla, från ett tidigare ickereligiöst liv. På samma gång omfattar syftet att ge en inblick i hur kristna i en församling som tillhör trosrörelsen ser på sin omvändelse, anslutning och på samhället. Mitt syfte bryter jag ned i tre frågeställningar som jag söker svar på. Dessa är: 1. Hur upplevde individen sin tillvaro runt omvändelsen? 2.

SammanfattningSyfte med denna studie är att undersöka hur HR-personal använder och upplever sitt sociala kapital i rekryteringsprocesser. Dessutom undersöks vilka följder HR-personalen upplever att användandet av rekommendationer inom rekryteringsprocesser får. Detta för att se om HR-personalen upplever några motstridigheter mellan positiva och negativa följder. Studiens fyra frågeställningar är: Hur värderar den intervjuade HR-personalen rekommendationer de får genom sina kontaktnät? Hur upplever den intervjuade HR-personalen att rekommendationer påverkar dem i selekteringsprocessen? Vilka fördelar och nackdelar upplever den intervjuade HR-personalen med att rekrytera personer som de fått rekommenderade av någon? Upplever den intervjuade HR-personalen att det finns motsättningar mellan att få en differentierad personalstyrka och att få personal som passar in i företagskulturen? För att besvara studiens frågeställningar har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som datainsamlingsmetod.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Omfattningen av forskning gällande ungdomars tillit och identitet är något sparsam. Denna undersökning är en kartläggning av hur ungdomar i två områden i Göteborgsregionen skiljer sig åt i dessa avseenden. Som basis för undersökningen utförs intervjuer med fokusgrupper från högstadieskolor. Frågorna gäller gruppers kollektiva identitetskänsla och grad av tillit till samhället i stort. För att genomföra kartläggningen utgår man från tidigare forskningsrön på området och fördjupar sig i innebörden av begreppen identitet och tillit, vilket sedan sätts i relation till den eget utförda undersökningen.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut.

This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det blivit allt större fokus på immateriella tillgångar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet är att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krävs för att få tas upp som en immateriell tillgång i balansräkningen. Företag måste därför hitta andra vägar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvärde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i årsredovisningen då inget specifikt regelverk finns tillgängligt.Syfte: Syftet är att få kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt få kunskap om det finns skillnader mellan tjänsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjälp av datorbaserad innehållsanalys studeras tio bolag på Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjälp av relevant litteratur framtagits och används för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital på Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means ? neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden.

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

IT-arkitekterna är ett företag under utveckling och då det sett att socialamedier i dag har stor inverkan på människor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mån det är möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sätta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier är då text,bild och ljud används för att kommunicera via Internet. Med hjälp avbland annat teorier om socialt nätverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade på attpersonalen eftersöker stärkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.