AbstractInterest in the subject appeared from real events. We seemed to discern a trend in society. Wehave noted that the amount of social enterprises to a greater extent is formed in Sweden.Companies like GodEl, Postkodslotteriet and DEM Collective are typical illustrations ofcompanies included in the category of social enterprise. It seemed as socially profiledcompanies is the new generation companies. The purpose of this essay is to make aninventory of possible competitive advantages that arise from social branding.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

Varje år begår ungefär 1100 personer självmord i Sverige, fortfarande finns det många obesvarade frågor om hur självmord kan förhindras. Syftet med denna studie är att undersöka om graden av social integration i ett samhälle kan förklara de skillnader i självmordstal som råder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska självmord har använts som teoretisk utgångspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger på data från statistikansvariga myndigheter samt data över självuppskattad hälsa från den nationella folkhälsoenkäten. För att analysera datan har vi använt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer ständigt frågor vilka många gånger berörs av arbetsrätten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gällande bland annat anställningsbevis, anställningsskydd samt rättigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har här visat sig att erfarenhet hos medarbetare är en starkt bidragande faktor. För att få en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan även chefens ledarstil komma att påverka, då denne överlag besitter viss kunskap gällande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrätten. Chefens ledarstil påverkar även medarbetarskapet och motivationen på arbetsplatserna.

Syftet med studien var att undersöka hur olika arbetssätt och verktyg motiverar eleverna att utveckla läs- och skrivkunskaper. De arbetssätt och verktyg som vi vill belysa i tidigare forskning är socialt samspel, IKT och läsförståelsestrategier. I kunskapsöversikten analyseras 8st studier innefattande både kvalitativa och kombinerade kvalitativa och kvantitativa ansatser. Utifrån artiklarna har vi uppmärksammat att IKT, läsförståelsestrategier och det sociala samspelet är stöttning för eleverna. Stöttningen krävs för att motivera eleverna att klara av de alltför svåra uppgifterna som de annars känt olust inför.

Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig fr?n andra v?rdprofessioner i den bem?rkelsen d? de arbetar f?r att m?jligg?ra f?r personer att kunna utf?ra meningsfulla aktiviteter i st?llet f?r att ?terst?lla kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och tr?dg?rd ?r uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera h?lsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkh?lsoperspektiv.

I dagens stressiga och ständigt föränderliga arbetsliv är det av stor vikt att främja en hälsosam arbetsplats. Forskning har visat att arbetstrivsel har en betydande effekt på människors upplevda hälsa och indikerar också att det är vissa faktorer på arbetsplatsen som är extra viktiga för arbetstrivsel och välmående, som tex kommunikation, delaktighet, ledarskap, socialt stöd och fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall det finns ett samband mellan hög arbetstrivsel och hög självuppskattad hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av 62 anställda på ett företag som placerat sig på topp 10 listan över Sveriges bästa arbetsplatser 2013. Med hjälp av två självuppskattningsenkäter, SHIS & WEMS, mättes de anställdas upplevda hälsa samt den upplevda arbetstrivseln och sambandet dem emellan analyserades.

Brottslighet är ett ständigt aktuellt ämne som uppmärksammas i flera olika sammanhang. Allt högre krav ställs på rättsväsendets och samhällets förmåga att motverka de problem som brottsligheten innebär i form av brottsoffer, otrygghet och rädsla för brott. Ofta ifrågasätts de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att bemöta brottsutvecklingen vilket ökar behovet för rättsväsendets myndigheter att följa och analysera brottsligheten och förtroendet för rättsväsendet. Som ett led i detta arbete har polismyndigheten i Norrbotten tillsammans med institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap vid Luleå tekniska universitet gjort en enkätundersökning om norrbottningarnas uppfattning om brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet i Norrbotten. Totalt har 686 personer valt att besvara enkätundersökningen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra.