Introduktion: Att vänta på ambulans kan antas betyda ett vårdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören på SOS-alarm att prioritera på ett sådant sätt att väntetiden varierar patienter emellan. Det är också möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden från det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar på kopplingar mellan vårdlidande och väntan på vård. Föreliggande pilotstudie mäter skillnader i väntetid mellan två socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar väntetid i termer av vårdlidande.

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn.

Det här är resultatet av ett examensarbete utfört vid Mälardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det är viktigt för ett företag att ha tillgången till en gästgård men även till hur de är utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gästgård kan ses vara viktig för ett företags representation. Gården används främst som ett tillvägagångssätt för att sälja företagets varor och tjänster men ger också en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder såväl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det här examensarbetet utfördes var för att företaget såg det som ett behov att se över om dessa gästgårdar var värda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes därför genom besök och jämförelse av tre olika gästgårdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sådan gård kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har därefter ett förslag till en utformning av en bättre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors Herrgård tagits fram.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem är vanligt förekommande inom äldreomsorgen. De äldre har gått från att vara brukare till att bli kunder på en marknad. Syftet med vår uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjänst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som är beviljade insatser enligt socialtjänstlagen, SoL (2001:453).

I takt med att städer förtätas och befintliga grönytor försvinner växer behovet av att hitta innovativa och fungerande lösningar för annan typ av grönska i städer. Utomhusväxtväggar har kommit att bli ett allt vanligare fenomen i södra Europa och andra delar av världen. I det bistra svenska klimatet är dock ståndorten på vertikala ytor att betrakta som extrem och vissa växter som trivs på det horisontella planet har inte en chans att överleva i det vindutsatta läget med stora temperaturskillnader. Detta arbete syftar till att underlätta växtvalet så att det blir möjligt att skapa såväl fungerande som estetiskt tilltalande utomhusväxtväggar i framtiden. Genom studier av litteratur på ämnet samt intervjuer med aktiva inom området undersöker detta arbete huruvida det finns gemensamma egenskaper hos de arter som faktiskt kan överleva under de tuffa förhållandena. Resultatet påvisar att vissa samband i härdighet och naturståndort går att se men att många faktorer har betydelse för växternas överlevnad och att för få växtarter ännu testats.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.