denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Från att det tidigare varit enbast mycket offentliga personer med allmänintresse som omskrevs vid självmord, så har gränserna flyttats successivt så att det i kvällspressen, Aftonbladet och Expressen, skrivs även om idrottare och artister, även sådana personer som inte räknas till mycket offentliga. Pressen namnpublicerar och självmorden beskrivs detaljerat på ett ingående sätt, där mycket av den dödes privatliv öppnas upp. I samband med en sådan rapportering exponeras anhöriga i text och bild. Ibland är det en anhörig som öppnar upp sitt privatliv med den döde, och blir den som beskriver problematiken. Detta faktum tillsammans med att den döde var av stort allmänintresse motiverar att den döde och de anhöriga exponeras.

- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av våra observationer. Alex har som flera andra elever på skolan vi valde att göra vår undersökning på funktionsnedsättningen språkstörning vilket kan leda till att han har svårt att förstå och göra sig förstådd i kommunikativa situationer. Syftet med studien är att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan språkstörning i åldrarna sju - elva år för att få syn på vad som kännetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende på språket som ett socialt redskap. För att uppnå vårt syfte och få svar på våra forskningsfrågor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan språkstörning.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt och förekommer i olika grader. Trots detta finns det fortfarande brister i bedömningen och därmed också i behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedömer patienter med postoperativ smärta. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaser. Dessa artiklar analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans (2003) analysmetod.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.

Vi har antagit ett uppdrag vars syfte har varit att kartlägga hur cheferna i en norrbottnisk kommun upplever förutsättningarna för ledarskap ur ett könsperspektiv. Uppsatsen består av två empiriska delar, en kvantitativ kartläggning genom enkäter och en kvalitativ fördjupning genom intervjuer. Den teoretiska referensramen som de empiriska resultaten kommer att analyseras utifrån behandlar jämställdhet, socialt stöd, ledarskap och organisation. Kartläggningen visar inga större skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av handlingsutrymmet. Dock verkar de kvinnliga chefernas upplevelser generellt sätt vara mer positiva än de manliga chefernas.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Titel: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmäklarbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: Samhället och specifikt säljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte är därför att få en ökad förståelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i säljande organisationer. Forskningsfrågorna som ställts är följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anställda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förståelsen inom ämnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling.

Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet.

Alkoholberoende och missbruk är ett omfattande problem i såväl Sverige som i övriga delar av världen. Med tanke på de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för både missbrukaren, och människor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att åtgärda detta. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mänskligt beteende som utgångspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar på att såväl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

Den här uppsatsen är en utredning och analys av hur Sveriges utrikeshandel har förändrats med en grupp öst Asiatiska länder: Singapore, Hong Kong, Taiwan och Syd-Korea. Alla länderna har kännetecknats av fyra årtionden av mycket hög tillväxt, där länderna gått från att vara fattiga utvecklingsländer till att ha en utvecklingsnivå jämförbara med många I? länder i Väst. Först presenteras en historiskt beskrivning av länderna med översikt över den ekonomiska utvecklingen. Relevant teoribildning inom området tas upp.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..