Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun.Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sociala faktorer påverkar unga män att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhållanden, umgängeskrets och sysselsättning. Studien präglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan använts för att analysera datamaterialet är social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrån Richard K. Moule Jr., Scott H.

Bynke, G. & Johansson, R. Vårdval inom LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Examensarbete i Socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2013. Det svenska vården håller på att förändras då allt fler företagsinspirerade idéer har börjat föras i den offentliga förvaltningen.

I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa.Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.