Sökresultat:
4505 Uppsatser om Socialt entreprenörskap - Sida 59 av 301
?Det skall vara stimulans och social samvaro? : en studie om en kommunal insats till Àldre, vilken benÀmns social samvaro.
Syftet med studien Àr att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till Àldre i ordinÀrt boende, vilken benÀmns social samvaro. FrÄgestÀllningarna som jag har stÀllt Àr; Vad innebÀr social samvaro? Vad ansöker de Àldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för Àldre?Studien bestÄr delvis av en genomgÄng av tidigare kunskapslÀge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick frÄn fallstudien som metod och anvÀnde mig av intervjuer, dÀr jag intervjuade kommunala tjÀnstemÀn och Àldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade Àven bistÄndsutredningar för att fÄ kunskap om vad Àldre ansöker om.
Religiösa organisationer - Arbetsförmedlingens framtida samarbetspartners? En kvalitativ studie av Islamic Center och dess nÀtverk
Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.
Folkrörelser och nÀtverk : sociala, informativa och tekniska
Det hÀr projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för organisationen NÀtverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhÄlla webbplatsen. Jag reflekterar ocksÄ kring NÀtverket Vileda och nÀtverket som ett socialt fenomen men Àven som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förÀndrats och utvecklats genom de senaste hundra Ären..
Den generella projektledaren, finns hen? : Om verksamhetsomrÄde pÄverkar ledarskapsstil hos projektledare
Projektledare Àr numera en vanlig titel och projekt anvÀnds som arbetsform inom en rad olika verksamhetsomrÄden. Det finns ocksÄ generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte Àr kopplade till nÄgot specifikt verksamhetsomrÄde eller typ av projekt, utan Àr av generell karaktÀr. Med utgÄngspunkt i detta vill denna undersökning titta nÀrmre pÄ hur generell projektledarrollen egentligen Àr. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsomrÄde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsomrÄde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer Àr naturligt dÄ företag och organisationer anvÀnder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.
För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökare
Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.
Att effektivt marknadsföra Junebuds spel MilMo med sociala medier : Marknadsföring av ett gratis socialt massivt multiplayer online spel för barn och ungdomar
Det hÀr examensarbetet utfördes frÄn februari till mitten av april, vÄren 2010 pÄ företaget Junebud. Jag arbetade efter hypotesen att en stark nÀrvaro pÄ sociala medier har en positiv effekt pÄ aktiviteten pÄ spelets hemsida samt för att fÄ nya spelare att hitta till spelet. Spelet som marknadsfördes heter MilMo och Àr ett socialt massivt multiplayer spel för barn och ungdomar, som Àr gratis att spela. Om spelaren vill fÄ tillgÄng till extra material kan han/hon betala en mindre summa pengar men nÄgot köptvÄng föreligger ej för att endast spela. För att genomföra marknadsföringen pÄ de sociala medierna valdes fyra stycken nÀtverk pÄ Internet ut; Facebook, Deviantart, MySpace och Youtube.
Faktorer som pÄverkar egenvÄrd hos patienter med typ 2 diabetes : - En litteraturöversikt
Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. EgenvÄrd omfattar olika aktiviteter som en person mÄste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. OmvÄrdnad vid diabetesvÄrd baseras rÄd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar egenvÄrd hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.
Mitt liv som en ond cirkel - en litteraturstudie om att leva med tvÄngssyndrom
Bakgrund: TvÄngssyndrom Àr en sjukdom som cirka tvÄ procent av Sveriges befolkning lever med. Sjukdomen Àr en undergrupp till Ängestsyndrom och uttrycker sig i tvÄngshandlingar samt tvÄngstankar. Personer med Ängest Àr i stort behov av att kÀnna trygghet, dÀrför Àr det viktigt att som sjuksköterska arbeta utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt dÀr utgÄngspunkten Àr individens behov och vÀrderingar. Det Àr ocksÄ av vikt att sjuksköterskan innehar en bred kunskap kring sjukdomen, vilket önskvÀrt kan leda till en tidigare identifiering av sjukdomsdrabbade sÄ att de kan fÄ en adekvat behandling
Syfte: Studiens syfte Àr att belysa hur befintlig forskning beskriver individers upplevelse av att leva med tvÄngssyndrom samt hur de uppfattar sin livskvalité.
Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar ? bÄde kvantitativa och kvalitativa.
Socialbidragstagare och konsument : Fyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtion
Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.
R?relse- och matvanor i barnfamiljer - en kvalitativ intervjustudie om vardagens m?jligheter och hinder
Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.
Att Äldras i dagens samhÀlle : Upplevelsen hos personer 80+ av att Äldras i det ordinÀra boendet med fokus pÄ meningsfullhet
Under Ärtusenden har en ambivalent men mestadels negativ instÀllning till Àldre och Äldrande dominerat. Idag dÄ ungdomlighet, effektivitet och produktivitet Àr de egenskaper som efterstrÀvas ska vigöra vad vi kan för att bromsa Äldrandets naturliga process. Som den demografiska utvecklingen ser ut nu ökar medellivslÀngden samt andelen personer över 65 Är. Detta medför att en tredjedel av befolkningen kommer att vara ÄlderspensionÀrer inom nÄgra Är och andelen 80+ med hjÀlpbehov kommer att öka. Syftet med den hÀr studien var att genomföra halvstrukturerade intervjuer med personer i ordinÀra boenden som var över 80 Är.
Identitet, autenticitet och exklusivitet i en konsumtionsgemenskap
Konsumtion har i dagens samhÀlle fÄtt en allt större betydelse för mÀnniskan och vissa menar att vi bygger upp hela vÄr identitet kring varumÀrken. Samtidigt fÄr internet allt större inflytande och har blivit ett viktigt socialt forum. Tillsammans skapar detta nya möjligheter för gemenskaper och kulturer baserade i konsumtion att utvecklas pÄ internet. För individer vars identitet skapas i konsumtion kan detta pÄverka sjÀlva identitetsskapandet. DÄ forskning ocksÄ visat att autenticitet, coolhet och exklusivitet i högre utstrÀckning efterfrÄgas idag blir detta centralt att undersöka i ett socialt sammanhang pÄ internet.
NÀr jag blir stor : Hur utbildade unga vuxna förhÄller sig till och pÄverkas av arbetslöshet ? En kvalitativ studie
Ungdomsarbetslöshet Àr idag ett omfattande samhÀllsproblem och ett vanligt förekommande debattÀmne i media. Studiens fokus ligger pÄ hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i Äldrarna 24-26 Är ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgÄngspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som anvÀnts i studien Àr baserad pÄ socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har nÄgon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgÄngspunkt. I analysen lÀggs fokus pÄ hur de pÄverkas av samt hanterar sin livssituation i förhÄllande till arbetslösheten.
Tager ni detta ansvar- i nöd och lust? En studie om hur en integrerad CSR-strategi skapar gemensamma vÀrden
CSR (Corporate Social Responsibility) innebÀr att ett företag ska ta ansvar för hur de pÄverkar samhÀllet, ur sÄvÀl miljömÀssigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmÀrksammats och etablerats inom företagsvÀrlden. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hÄllbart företagande och om CSR kan ge en lÄngsiktig lönsamhet pÄ marknaden. För att kunna skapa en förstÄelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgÄr vi frÄn Carrolls CSR-pyramid som en grundlÀggande modell för att dÀrefter byggas pÄ med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgÄng av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.
I grÀnslandet mellan socialt vÀrde och systemisk risk - förslag till reglering av kreditderivat i spÄren av finanskrisen
Kreditderivat har pekats ut som en av de huvudsakliga orsakerna till finanskrisen och som konsekvens har ett omfattande regulatoriskt reformarbete inletts. Den hÀr uppsatsen utgör ett bidrag till den pÄgÄende regleringsdiskussionen och avser att (1) utreda vilken betydelse kreditderivat hade i utvecklingen av finanskrisen, och utifrÄn det (2) ge förslag pÄ hur kreditderivat bör regleras..