The aim of this study was to describe how male social workers who work in the section for children and family in one municipality in southern Sweden, experience that their gender influences their daily work. The main focus is to understand what it means to be a man in the social services department. The first research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their contact with children and parents in terms of possibilities and obstacles. The second research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their working place in terms of possibilities and obstacles. The third research question was how the male social workers experienced that their gender affected the work with women colleagues.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

World of Warcraft (WoW) är ett onlinespel som spelas av 11,5 miljoner spelare världen över. För vissa av dessa spelare kan livet i WoW ta över nästan allt, så som jobb, skola, andra fritidsintressen och det sociala livet utanför spelet. Förståelsen för detta spelande går isär. Är det bakomliggande faktorer som bidrar till ett högfrekvent spelande eller är det spelet i sig som är beroendeframkallande? Kan man ens bli spelmissbrukare av WoW? Vi kontaktade informanter från fyra olika verksamheter, vilka alla kommer i kontakt med ungdomar, för att få deras åsikter om onlinespelande.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nätverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva värden i användandet hos en grupp så kallade ?early adopters?. Vi tittar närmare på hur samhället förändras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gäller teknikanpassning.

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

Many reports in recent years are suggesting that young people should be involved in the development of the digital society. The Swedish government's Digidel campaign launched in 2011 involved adolescents to train elderly people. This thesis builds on the campaign with its major aim being to investigate how young people think about digital society and their own knowledge and skills to promote digital inclusion.The research questions were set to examine how adolescents look upon the competencies needed in today's digital society, what specific skills and capital the adolescents suggest that they have which can promote digital inclusion and how projects in this direction are perceived by the participants. The theoretical framework is based on theories about social capital. It encompasses Bourdieu's theories about symbolic capital and people's habitus, Putnam's theories about social capital and the power of the organization and Gidden's vision about how people are organizing themselves in the modern world.

Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut på att alla anställda fick gå ner åtta timmar i arbetstid, med villkoret att gå ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gällde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte.Syftet med denna uppsats är att genom ett förutsättningslöst arbetsätt belysa konjunkturavdraget. Arbetssättet i uppsatsen förhåller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger på författarnas öppna sinne,tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som är närvarande vid Uddeholm.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Our curiosity was awakened when we became aware that many social workers use "mindfulness" methods in their profession. In this study, we used qualitative methodology in our desire to examine and understand why the mindfulness approach, with its roots in eastern philosophy, is becoming established in society at large and, simultaneously, being used in the social work field. We were interested in when and why social workers choose to use mindfulness with their clients. Our prior research has revolved around development and use of methods in social work, and on the human reaction to stress.We conducted seven semi-structured interviews, which incorporated four comprehensive questions:1. Why has the mindfulness method become established in the social work field and in the culture in general?2.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.