Föreliggande studie belyser medias hälsoinformation med hjälp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. Målsättningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hälsostuderande unga mäns uppfattning av dagens hälsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hälsoinformationen kan ha på de unga männens välbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lärande verktyg och även som en plats där social kommunikation kan ske. Resultatet visar att hälsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hälsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade även att medias hälsoinformation kan leda till ohälsa och stress på grund av försök att uppnå medias hälsoideal men även upplevd stress över att vara för tillgänglig av medias hälsoinformation..

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Livskvalitet är ett komplext begrepp som beskriver en människas uppfattning om sin livssituation. Sjuksköterskan har till uppgift att ge stöd till och vägleda alla typer av patienter, varpå kunskap inom detta område är betydelsefullt. Syfte: Att belysa vad som främjar livskvalitet hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie, där Polit och Becks niostegsmodell följdes.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Stora förändringar har skett i vårt samhälle där globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smälts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhållande mellan världens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas från nationell till mellan- eller överstatlig nivå, och inom det kulturella området kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur märkas. En förändrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan städer, med krav på ständigt nya innovationer och kontinuerlig tillväxt. Många städer i västvärlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i många fall också sin identitet.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Informativa och rumsliga lösningar kan bidra till en tryggare och säkrare miljö i ett parkeringsgarage. Syftet med arbetet är att bidra till en trygg och säker miljö för människor som vistas i ett parkeringsgarage. Jag har gjort ett designförslag där fokus har legat på ljussättning och färgsättning för utgången i Paradisgaraget i Huddinge Centrum.För att ta fram ett designförslag har empiriska studier genomförts vid tre allmänna garage som ansluter till ett köpcentrum. Jag har gjort observationer, nulägesanalyser och därefter gjort kvalitativa intervjuer med kunder och personer med yrkeskunskap. Ur dessa empiriska studier har jag gjort ett urval och tittat på hur utgången i Paradisgaraget i Huddinge kan förbättras med hjälp av ljussättning och färgsättning.

Målet med det här arbetet var att skapa en konceptuell designprototyp för en scenarioeditor åt en digital version av utbildningsverktyget Emergo Train System. Rapporten ämnar ta upp och presentera den arbetsprocess som lett fram till designprototypen och dess utvärdering. I rapporten tillkommer även en diskussion kring hur en scenarioeditor bör utformas för att stödja skapandet av ETS-scenarion samt hur ett flexibelt arbetssätt stöds i form av skapandet av scenariorepresentationer.Intervjuer genomfördes med instruktörer och systemansvarige för ETS, samt observationer av iordningställande av ett ETS-scenario. Datainsamlingen analyserades och resulterade i en kravspecifikation för den digitala scenarioeditorn. Den prototyp som utformades gjordes så i pappersformat och utvärderades tillsammans med personal från Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. .

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

MITTUNIVERSITETETInstitution för socialt arbetet ÄMNE: Socialt arbete, C- kursHANDLEDARE: Sofie Ghazanfareeon Karlsson SAMMANFATTNINGBarnmisshandel finns och har funnits i alla tider och i de flesta kulturer. Barnmisshandel är ingen isolerad företeelse, oftast finns ett mönster av problem, som handlar om individen, familjen, samhället och kulturella värderingar. Studiens syfte var att uppnå en ökad förståelse för barnmisshandel samt att undersöka och analysera hur förskolelärarna förhöll sig till anmälningsplikten vid misstanke om barnmisshandel. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre förskolelärare och en barnskötare. Av studiens resultat framgick att intervjupersonerna var väl medvetna om att de hade anmälningsplikt samt att de visste vad anmälningsplikten innebar.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet därför anpassas till den egna verksamheten så att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förväntas av en sådan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden något utöver det vanliga, där upplevelser och aktiviteter står i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

I denna rapport, som är ett examensarbete, finner man information om trafikmiljö, trafiksäkerhet, lite om trafikanters olika beteenden och en kort redogörelse av olika korsningstyper. Informationen har hämtats ur böcker och rapporter vi tagit del av. Gruppens förslag på förändring och även förkastade lösningar på utformningen av Stationsgatan finns att läsa, en teknisk beskrivning enligt AMA98 och Väg 94, mängdförteckningar och ritningar för projektet redovisas också i rapporten. Vi har även i denna rapport ungefärliga totalsummor på utförandet av projektet. Bodens kommun är projektets beställare.

Det här är en kvalitativ undersökning om hur grundskolerektorernas psykosociala arbetsmiljö ser ut i Bodens kommun. Totalt är 12 kvalitativa intervjuer gjorda. Intervjufrågorna är utformade utifrån Karasek´s teori om krav, kontroll och socialt stöd samt Maslach´s teori om värdegrundens betydelse för hälsan. Detta är sammanvävt med de arbetsuppgifter/uppdrag som rektorerna har: pedagogiska, ekonomiska och sociala (Viggosson). Resultatet visar att rektorerna upplever att de har en väldigt hög arbetsbelastning.