Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i städerna? Vad får köpcentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anställda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus på frågor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförväntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa områden är många gånger den uthyrdes särskilda ?ställning? då denne i flera perspektiv tillhör två organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkätundersökningen deltog totalt 29 personer från ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 män. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhållandevis positivt.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Syfte:Vi ämnar undersöka hur företag som är i lanseringsfasen och vill positionera genom etik och socialt ansvar, bör arbeta för att uppnå ett starkt varumärke. För att närmare undersöka vilka utmaningar dessa företag ställs inför, har vi valt att utgå från studiens fallföretag Design Fair, som vill kombinera etiska aspekter med traditionella differentieringsvariabler. Slutsats:Ett varumärke som väljer att positionera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi. Genom att arbeta med företagets resurser, identitet samt marknadsföringsmix på ett sätt där positioneringen genom etik integreras så kan trovärdighet nås och ett starkt varumärke skapas..

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Bakgrund: Många arbetsmiljöproblem kretsar kring psykosociala faktorer. Relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd har betydelse för hälsan. Riskökning för psykiskt lidande ses när både lågt socialt stöd och låg kontroll upplevs. Arbetstid och bristande kontroll har visat samband med bl.a. gastrointestinala problem och sömnstörningar.

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås..

Det finns brister i dagens distansutbildningar. Fler distansstudenter avslutar sina studier i förtid än studenter som studerar på vanliga utbildningar. Vanligast idag är att man använder sig av asynkrona utbildningsplattformar. De har flera fördelar som tid till reflektion och ger möjlighet för människor som inte kan träffas samtidigt att kommunicera men de har även visat sig ha flera avgörande brister. Studenterna klagar på brist på kommunikation och att det inte uppstår en känsla av samhörighet.