Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås?2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar medutomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inomutomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa.Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärarepå sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagithänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genominsamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning ochlitteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar.Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap somengagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att bådebarn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva iutomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Minslutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att gebarn möjlighet till individanpassat lärande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur verksamma lärare lär barn att läsa. Arbetet grundades i en undersökning av nyutexaminerade lärare och lärare som har varit verksamma i många år. Undersökningen har utförts genom intervjuer av fyra verksamma lärare, två nyutexaminerade och två erfarna. Skillnaderna mellan de nyutexaminerade och erfarna lärarna visade sig inte vara så stora och deras arbetssätt har liknande prioriteringar. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns något rätt sätt eller någon enskild rätt metod att använda när man lär barn att läsa.