Syftet med uppsatsen var att studera om det var någon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag på hörselfritids jämfört med de barn som går individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var även att belysa vad pedagoger bör veta om man får ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels på en faktadel och dels på kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkter som har använts är rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som går på hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 år gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer på fritids lättare står ut med olägenheter såsom buller, slammer och höga ljud.

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen.Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

SammanfattningSyftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare.

Efter riksdagsvalet 2022 ingick Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna ett politiskt samarbetsavtal, det s? kallade Tid?avtalet. Avtalet representerar en politisk kurs?ndring i svensk v?lf?rdspolitik, d?r fr?gor om kriminalitet, migration och effektivisering av v?lf?rden ges en central plats. Syftet med denna studie ?r att analysera hur socialt arbete och v?lf?rd representeras i Tid?avtalet och vilka implikationer dessa representationer har f?r socionomers professionella roll och social arbetares yrkesetik.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och på landsbygden sker den med hjälp av lokala krafter. Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i Värmland har organiserat sig och hur människor har upplevt och påverkats av etableringen. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i Västerrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus på socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man väljer att mobilisera sig skiljer sig åt, samtidigt som tillit, nätverk och mötesplatser är viktiga delar i bredbandsetableringen..

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmän beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstånd, samt att granska förhållandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges på anpassad skolgång för dessa barn. Studien är en kunskapsöversikt med följande frågeställningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur på anpassad skolgång eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvär? Dessa frågeställningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis är ärftlighet. Syndromet förekommer hos ungefär en halv procent av alla skolbarn som då besväras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Utifrån temat Hållbart Samhälle och aspekten Socialt Hållbart Samhälle, är denna uppsats en berättelse om ett examensarbete som tagit sig an leken i förhållande till funktionsnedsättningen autism hos barn och där frukten av examensarbetet blivit en leksaksprodukt.Med hjärta, hjärna och engagemang har jag undersökt utifrån mina användare hur jag kan skapa en artefakt med potential att ge mina användare förutsättningar som de behöver för att leka, samspela och kommunicera. Men även andra barns behov i lek, samspel och kommunikation har varit viktiga att tillgodose då målet har varit att möjliggöra det sociala samspelet mellan båda dessa parter. Med andra barn menas barn oavsett funktionsnedsättning eller ej. Målet har därmed även varit att formge en leksaksprodukt som möter dessa två parters behov, såväl till form som funktion. Visuellt ska leksaksprodukten inte ge något uttryck av hjälpmedel, utan ska snarare vara en leksak som dolt kan tillgodose behoven hos barn med autism.Examensarbetet har även varit en möjlighet för mig som designstudent att få lära mig om hur företag arbetar med design för barn, vilket har lett mig till företaget BRIO AB som givit sina erfarenheter samt åsikter till leksaksprodukten.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när barnen vuxit upp och själva får relationer.

Att barn erhåller stöd, omtanke samt uppfostran på det sätt vilket gör att de växer upp till starka individer som bland annat kan skilja på rätt och fel är viktigt. Syftet med denna framställan har därför varit att utreda vilket skydd som tillförsäkras barn. Vilken men även vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsäkras skydd, stöd och hjälp. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete gällande ärenden som rör barn. Vilka förutsättningar som skall föreligga för att frivilliga omhändertaganden eller tvångsåtgärder skall bli aktuellt.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för barn och ungdomar med särskilda behov.Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på miljöperspektivet och det sociala perspektivet inom hållbar utveckling. Utifrån miljöaspekten fokuserade vi på återvinning och utifrån den sociala aspekten fokuserade vi på Barnkonventionen. Vårt syfte med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla/stärka elevernas medvetenhet inom hållbar utveckling avseende miljöperspektivet och det sociala perspektivet. Vi valde att genomföra vårt utvecklingsarbete som en aktionsforskning. Som metod använde vi oss av observationer, intervjuer samt loggboksanteckningar.

Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har använt oss av ....