Socialstyrelsen har utformat ett index för ohälsosamma matvanor som är tänkt att användas nationellt inom hälso- och sjukvården. Kostindexet syftar till att identifiera vilka människor som har ohälsosamma matvanor och därför bör erbjudas kvalificerade rådgivande samtal för att få hjälp att förbättra sina matvanor. Studies syfte är att utifrån exempelvis ålder, kön och BMI kartlägga hur populationen inom slutenvården på ett akutsjukhus i södra Sverige besvarade Socialstyrelsens index för ohälsosamma matvanor under en specifik dag. Dessutom undersöks betydelsen av olika komponenter i indexet. Studiedeltagarna besvarade fyra olika enkäter, varav en utgjordes av Socialstyrelsens kostindex.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några utvalda socialsekreterare uppfattar och använder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavårdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stärkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum är resultatet av ett långsiktigt samarbete mellan Socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar.Frågeställningarna som valts för uppsatsen är: Kan BBIC tillföra något som tidigare har saknats och hjälpa till att åtgärda de brister som visat sig finnas i barnavårdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavård har ökat? Framträder barnet som ett aktivt subjekt med hjälp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC på Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjälp till att åtgärda de brister som de själva anser finnas i barnavårdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar också att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrågar mer kunskap när det gäller att skriva barnavårdsutredningar och att BBIC har hjälpt till att tillföra ny kunskap till detta område och på så sätt stärkt professionen för socialsekreterarna.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät.

Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fått förskriva läkemedel utifrån en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sågs att distriktssköterskor trots att de såg klara fördelar med förskrivningsrätten ändå var väldigt försiktiga med att förskriva läkemedel. I Sverige har det inte genomförts så många studier när det gäller förskrivningsrätten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvårdnaden och vilka faktorer som påverkar att förskriva läkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrätt utifrån ett ?snöbolls urval? från tre olika vårdcentraler.

Homelessness and homeless people is something that is described and explained in different ways over time. Since the 1950s, two discourses about homelessness and its causes has been competing with each other. One discourse hold the meaning that homelessness is caused by housing shortage and the other focus on individual shortcomings that make homeless to unsuitable tenants. In the media, homelessness and homeless often is associated with crime, addiction and mental illness, this reinforce the public perception of homeless people as deviants, which separates the homeless from society even more. The purpose of this study is to examine whether media representations of homeless and homelessness in an evening paper and a morning paper, has changed in the 2000s, and if these representations are consistent with those found in the reports of homelessness from The National Board of Wealth and Welfare. In order to achieve the purpose of the study and answer our research questions, the authors have used a discourse analytical approach using some key analytical tools from both critical discourse analysis and discourse theory in the analysis of the empirical material.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevård är ett prioriterat område, så väl i Göteborg som i resten av Sverige. Det är viktigt att detta arbete bygger på bästa tillgängliga kunskap, därför har Socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom området. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom området både i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man måste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjänst som följer de övergripande målen och värderingarna inom SoL (Socialtjänstlagen)..

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar i Sverige och kan ses som ett av våra stora folkhälsoproblem idag. Den främsta behandlingen är förändrade levnadsvanor. Att som sjuksköterska arbeta personcentrerat innebär att respektera och bekräfta individens upplevelse och subjektiva tolkning av hälsa samt främja hälsa i betydelsen som den specifika individen avser. Empowerment kan sägas vara hjälp till självhjälp, att skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta den makt hen är berättigad till. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att söka evidensbaserad kunskap om sjuksköterskors rådgivande samtal om ohälsosamma levnadsvanor med personer som har diabetes typ 2 för att beskriva hur sjuksköterskan gör i praktiken vid patientsamtal och i den mån materialet tillåter applicera de av Socialstyrelsen rekommenderade beteendeförändringsmodeller på hur ett rådgivande samtal i praktiken ser ut.

Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad.Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort.Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007.

Bakgrund: Promotion av hälsa och prevention av ohälsa är en av många viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom innebär åtgärder för att både på kort och lång sikt minska död, återinsjuknade och fortsatt sjukdomsprocess. Förändringar i levnadsvanor påverkar oftast flera riskfaktorer samtidigt. För personer med känd livsstilsrelaterad sjukdom betonar Socialstyrelsen i ?Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? att sjukvården ska erbjuda rådgivande samtal kring ohälsosamma levnadsvanor och att det är en betydelsefull uppgift för hela vårdkedjan.

I Sverige uppskattas cirka fyra procent av befolkningen ha diabetes. Socialstyrelsen rekommenderar empowermentbaserad patientundervisning för behandling av diabetes typ-2. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och patientens upplevelse av empowermentbaserad patientundervisning till patienter med diabetes typ-2. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orems generella egenvårdsteori använts.

ABSTRACT: Denna studie är en kvalitativ komparativ forskningsdesign. En jämförande metod för att analysera likheter och skillnader mellan studieobjekten men också i relation till tidigare forskning. Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget samt hur kompetenssatsningen ser ut i Jämtlands kommuner bland socialtjänsthandläggare kring neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ur ett förvaltningsetiskt och professionsetiskt perspektiv. Studien visar att de kommuner som ingått i studien är medvetna om dessa funktionsnedsättningar och har en mer eller mindre utarbetad strategi i bemötandet av personer med NPF och att de respondenter som hade goda kunskaper i ämnet ansåg att de behövde mer kunskap och kompetenssatsning, vilket Socialstyrelsen har efterfrågat i ett flertal utvärderingar och vägledningsdokument..

Uppsatsen beskriver hur samhällets ekonomiska och kulturella situation påverkar reklamens utformning. Utgångspunkten i arbetet är samspelet mellan samhällets situation och reklamens utformning och omfattar åren 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhällets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har även sett trender i reklamen som kan sägas ha påverkat samhällets utveckling. Därmed kan vi säga att det finns en påverkan mellan samhällets situation och reklamens utformning.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från Socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjänsten ställt på dem som förutsättning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt forskningsmaterial från IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det ställs krav på större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning är att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det ställs oftare krav på dem som är födda i Sverige än på utrikes födda.