Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

Tidigare forskning visar att långtidsarbetslöshet har betydelse för individens livskvalité och att människor utan ett arbete lätt blir till någon som får stå utanför gemenskapen i samhället. Vi önskar i vår C-uppsats att lyfta fram vad som sker i individens liv vid långtidsarbetslöshet, med fokus på hur arbetslösheten ändrat individens sätt att se på sig själv och hur det sociala och arbetsplatsanknutna nätverket förändrats.Vi använde oss av en kvalitativ metod, där vi med en hermeneutisk vetenskaplig ansats genomfört nio stycken semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Vi sökte inte efter en absolut sanning, vi intresserade oss av informanternas egna känslor och upplevelser. Deras uttryckta känslor och erfarenheter använde vi sedan för att tolka och analysera vårt material. Resultatet visade att informanternas syn på sig själva drastiskt förändrades efter ett par månader som arbetslösa, de upplevde sig som misslyckade och skämdes över sin situation.

Syftet med föreliggande studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka vilka upplevelser inhyrd personal har på ett visst företag beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör. I studien har vi utgått från en kvalitativ metod med nio semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av fem manliga informanter och fyra kvinnliga. Resultatet visar att det finns övervägande positiva upplevelser av att arbeta som inhyrd på det aktuella företaget där sociala relationer och ett gott bemötande är viktiga orsaker till dessa.  Resultatet visar även på skillnader i upplevelser hos den inhyrda personalen beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka grupprocesser som utspelar sig inom denna. Resultatet har vi sedan analyserat med hjälp av ett flertal teoretiker; Moira von Wright, Johan Asplund, Norbert Elias, Georg Simmel, Susan A. Wheelan och Abraham Maslow.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck. Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning.

SammanfattningDetta är en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mångfald i organisationer. Här ligger fokus på politiker och chefstjänstemän i kulturnämnd/förvaltning i två medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mångfald. Syftet är att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjänstemän dels bidra till att öka förståelsen av begreppet etnisk mångfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mångfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar på den induktiva metoden och närmare bestämt den Grundade teorin.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ?återgick? till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Syftet med studien är att utifrån ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förståelse och förklaring för hur medarbetarna på kundservice "En väg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförändring. Urvalet bestod av sex medarbetare och två personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förändringsledarskap och motstånd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvåfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse kring hur processer kring teori U kan användas för att skapa förutsättningar för en lärande organisation, som präglas av högre effektivitet och kvalitet i dess processer. Undersökningen gjordes i form av en fallstudie på MEKA projektet i Strömsund kommun där projektets nätverksteam intervjuades. MEKA (Mångfald, Egenmakt, Kunskap, Arbete) syftar till att effektivisera och kvalitetssäkra introduktionsprocessen för nyanlända. Detta gjordes för att se på vilket sätt de workshopar som genomförts med nätverksteamet, inspirerade av teori U, hade bidragit till att skapa lärande organisationer. Resultaten visade att workshoparna framgångsrikt använt sig av teori U, vilket skapat mer organisatoriskt lärande hos nätverksteamet.

Syftet med denna studie är utredande och avser att utifrån Shane & Venkataramans teori om idéers uppkomst, MIRPs teori om innovationsprocesser och Sarasvathys teori om causation och effectuation explorativt beskriva och deduktivt tolka innovationsprocesser i Sverige. Problemformuleringen lyder: Hur uppkommer och utvecklas idéer till innovationer i Sverige?Empirin baseras på fyra intervjuer med representanter för fyra olika objekt vilka alla genomgått en innovationsprocess. I resultatdelen beskrivs dessa processer för att sedan analyseras utifrån de tre valda teorierna.Slutsatserna i studien är att innovationsprocesser i Sverige, med varierande avvikelser, uppkommer och utvecklas i enlighet med de tre bakomliggande teorierna..

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.