SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet?. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ?riktig? familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa.

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media?s discourse.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Equality between the sexes has been discussed in Sweden for more than 50 years. In the 60´s and during the 70´s the discourse that dominated the debate was based on the assumption that both men and women needed to liberate themselves from their traditional gender roles. In this approach information and education was perceived as the key to equality. During the 80´s however, power and subordination became the main focal point of concern within this debate, and focus upon changing the patriarchal power structures dominating society were perceived as the principal key for establishing equality between the sexes. Today, the latter discourse still dominates both the scientific and the political perspective upon equality.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Author: Niklas JohanssonDirector: Olle DuhlinTitle: In policy and practice ? a study of how the cultural policy have effected the language of two cultural institutions.Background: The swedish cultural policy?s raison d?être is to safeguard all the inhabitants right to experience culture. Since 1997 the development in the field has resulted in an economisation and commersialisation were the culture more commonly is looked upon as a mean of reaching a higher rate of employment or financial growth. The concept of cultural planning and new public management are today part of the cultural pollicy debate which in its turn has effected the goals and ways to evaluate fulfillment.Purpose: The purpose of this study is to show how the cultural policy in the swedish regions effect the language in the annual reports of the cultural institutions and how these documents have developed since 1997. This to further the knowledge of ho wchanges in the cultural policy effects the comunication of the cultural organisations.Method: This is a qulaitative study conducted in a inductivly.

The aim of this Master?s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

Nio procent av svenskarna uppger att de har blivit mobbade på sin arbetsplats. För det mesta är det en överordnad som är förövaren. Mobbningen yttrar sig genom olika handlingar men gemensamt för de individer som drabbas är att det innebär stora konsekvenser för hälsan, och det är inte ovanligt att de slås ut ur arbetslivet helt. Mobbning innebär också stora ekonomiska kostnader för organisationen där den sker och för samhället i stort. Syftet med denna studie har varit att genom en diskursanalytisk ansats med retoriska inslag studera hur bilden av mobbning bland vuxna i arbetslivet konstrueras i och genom media.

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

Syftet med vår uppsats är att diskutera hur SME bör agera på den egyptiska marknaden för att göra framgångsrika affärer. Detta genom hänsyn till kulturella skillnader, nätverksbyggande samt personliga relationer. Syftet är att alla företag inte ska behöva göra samma misstag från grunden utan kunna ta lärdom av de fakta som finns och de misstag som andra redan gjort.Detta är en kvalitativ studie där vi samlat in data med hjälp av mestadels semi- strukturerade intervjuer där våra respondenter själva fått berätta vad de anser vara relevant. Intervjupersonerna har erfarenheter från internationell försäljning, Egypten samt politiska uppdrag vilket har gett oss en djup kunskap angående den Egyptiska affärskulturen.Som en slutsats har vi arbetat fram en modell som kännetecknar det väsentliga när ett företag gör affärer i Egypten och baseras på de slutsatser vi kommit fram till. Vi har enats om att den personliga relationen är extremt viktig för att göra affärer i Egypten varför det är grundstenen i modellen.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.