Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslärarens tal om islam. Frågeställningarna är följande: Vilka diskurser förekommer i lärares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lärarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lärarna att de arbetar med läroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frågeställning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielärare på två gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lärarna vill och försöker nyansera bilden jämfört med den bild som förmedlas i läroböckerna. Lärarna använder sig också av västerländska jämförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer både i läroböckerna och bland eleverna menar lärarna.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

The subject of this master thesis is to identify discourses regarding children?s literature in one of Sweden?s largest library magazines, Biblioteksbladet. The subject is furthermore to look at how the child is portrayed within these discourses and if the discourses change over time. The theoretical and methodological background is Norman Fairclough´s critical discourse analysis (CDA). A selection of 62 texts, published in Biblioteksbladet between the years of 1945-2009, was analyzed.

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.

This study has as its purpose to reveal whether female and male entrepreneurs are offered the same kind of conditions in their role of entrepreneurs in their respective media representation. This is studied by analyzing portrayals in the magazine Entreprenör (Br.E. ?Entrepreneur?). Methodologically the analysis will be making use of textual analysis, semiotics and discourse analysis in order to expose the underlying gender perspective(s) in Entreprenör.The entrepreneur portrayals? texts and visuals will be studied in the light of gender and entrepreneur theory, and more specifically on the basis of theories about representation, discourse and stereotypes.The main conclusion of the study is that female and male entrepreneurs are not offered the same conditions in their roles of entrepreneurs in a medium such as Entreprenör.

Syftet med studien är att undersöka hur uppsökande verksamheter väljer att beskriva utländska kvinnor som säljer sex i gatumiljö i Göteborg. Frågeställningarna är 1) Hur förstår forskningsdeltagarna att andelen utländska kvinnor som säljer sex på gatan har ökat på senare år? 2) Hur beskriver de dessa kvinnors situation och behov? 3) Hur arbetar de med målgruppen och hur skiljer sig detta arbete åt från de insatser som riktas till svenska kvinnor?Undersökningen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer av personer som möter utländska kvinnor i sitt uppsökande arbete i gatuprostitution. Ansatsen i studien är abduktiv då teorier valts redan innan analysen av materialet, men det har även funnits en öppenhet för nya infallsvinklar under arbetets gång. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med hjälp av en kritisk diskursanlys.

Syftet med denna studie är att studera argumentationen framförd av motståndarna till könsneutral äktenskapslagstiftning. Debatten mot könsneutralt äktenskap har huvudsakligen förts av förgrundsgestalter inom de religiösa samfunden, men debatten har trots detta haft en sekulär karaktär. Med utgångspunkt i en heterosexistisk teoretisk diskurs, har argumentationen analyserats. Studien utkristalliserar argumentationen och hur de formats för att bilda opinion.Slutsatsen visar också på att det stora flertalet argument som förs fram i debatten kan klassificeras som heterosexistiska. Heterosexism är ett symptom av heteronormativitet.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis.The thesis? problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools? every day life and in the used school books.

The term ?health maintenance? was introduced in the 1960?s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented ?the truth?.