Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet består av två artikelserier från Insidan i Dagens Nyheter och behandlar ämnena boendets roll samt föräldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters språkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det även kan återskapa föreställningen om det traditionella könet. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets makt över människors beteenden och tankesätt..

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag.Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.

Studien har som syfte att analysera LVM:s legitimering, syfte och rättssubjekt. Detta görs genom att se till lagens kontext, hur den har växt fram och vilka legitimeringsgrunder och motiv den vilar på för att sedan genom en analys av lagens förarbeten se hur detta återspeglas i LVM:s omhändertaganderekvisit. Genom en analys av den diskurs som finns i rättskällorna framträder inte bara gällande rätt utan också de föreställningar och argument som rekvisitens utformning vilar på och som är av stor vikt för den enskildes rättssäkerhet..

Den här uppsatsen handlar om hur ökad alkoholkonsumtion i Sverige framställs inom den svenska tryckpressen och vilken bild läsare kan få av den här skildringen. Min fråga är om det finns någon konfliktlinje i artiklarnas skildringar av den ökade alkoholkonsumtionen. För att kunna svara på frågan analyserades artiklar från fyra svenska tidningar, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden mellan 2000 och 2012. Resultaten visar att det finns en konfliktlinje bland artiklarna när det gäller den svenska alkoholpolitiken. Konflikten uppkommer mellan den liberala diskursen och den restriktiva diskursen.

Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ?Egendom? och ?Stöld?. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ?det oändliga? på jorden, har skiftat plats; från ?naturen? ut till ?cyberspace?, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition..

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet..

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?.

How do men who define themselves as feminists create and maintain an identity as men? In this qualitative study four men involved in feminist organizations were interviewed about their views on women, men, sex and feminism. Theories of language, psychoanalysis and ethics were utilized to further our understanding of the material these men produce in their effort to define themselves. Our object of study is the text, which we believe holds the key to understanding how an individual shapes his world and himself. The result is our interpretation of the text and its underlying mechanics.

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås..

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna.

This study puts emphasis on an international discourse describing how cities frequently compete against each other, and also describing factors that cities should enhance to make themselves more competitive. The discourse in this study has therefore been used to seek understanding how three different municipalities Borlänge, Karlstad and Malmö strive for growth by applying central factors from the discourse on the municipalities strategic documents. What the study shows is that the central factors from the discourse strongly imprints the strategic documents, but the presence of the factors varies between the municipalities and also to what meaning that lies behind the strategic goals..

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare ? ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.