Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och värderingar i socialtjänstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika föreställningar om barns behov och föräldraskap samt utredarens roll i barnavårdsutredningar. Jag ställde mig frågan, hur ser egentligen barnavårdsutredningar ut i sken av rådande samhällsmoral och Socialpolitik? Vilka föreställningar om barns behov, föräldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna på?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av föräldraförmåga men även att föräldraförmåga bedöms utifrån barnets behov. Jag har också identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstår som neutrala.

The purpose of this study was to determine if and how the city district of Södra Innerstaden in Malmö, by using the Skärholms model, demand their client to reciprocate. The first problem set was to see how the demand was shown in the social service act from year 1998. From there the motives behind the introduction of the Skärholms model in city district of Södra Innerstaden were researched and also if there were a demand on reciprocity in city district of Södra Innerstaden public administration. The study was conducted in an exploratory way. The method used was to describe the idea behind Skärholms model after examining documents from the public administration.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur arbetsfältet, yrkes- området och ämnet social omsorg speglats i den svenska yrkestidskriften Social Omsorg under 1990-talet. Tidskriften har analyserats dels, via en kvantifiering av tidskriftens genre, innehållsfokus och produktion. Dels via en mer kvalitativt inriktad del, grundad på en analys av ett strategiskt urval av tidskriftens enheter. De genre som dominerat tidskriften frekvensiellt har varit notiser, referat, debattartiklar och annonser som tillsammans motsvarat 85% av de analyserade enheterna. Tidskriftens innehållsfokus har dominerats av äldre och äldreomsorg, allmän Socialpolitik samt utbildning/forskning som tillsammans motsvarat 73% av de studerade enheterna.

Studiens första syfte är att sammanställa relevant kunskap och skapa förståelse för de studerande föräldrarna. Det andra syftet är att lyfta fram de viktigaste förbättringarna för deras studiesociala situation. Det tredje och mer utopiska syftet är att försöka åstadkomma en förbättring för de studerande föräldrarnas studiesociala situation. Frågeställningarna är hur de studerande föräldrarna anser att studiemedelssystemet och föräldraförsäkringen stämmer överens, samt vilka förbättringar som de studerande föräldrarna ser som mest nödvändiga.Studien är av en explorativ, kvalitativ karaktär, med en abduktiv ansats. Utforskande litteraturstudier av tidigare rapporter och utredningar sammanstrålar med resultat från kvalitativa intervjuer med studerande föräldrar.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer.Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People.Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påSocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Barnarbete var ingen ny företeelse i och med den industriella revolutionen. Tidigare barnarbete hade bland annat skett i jordbruket och inom hantverksyrken. Utnyttjandet av minderårig arbetskraft kom dock att förändras, då tekniken kom att förbättras. Fabriker växte fram och kom att sysselsätta barnen. Tekniken skapade jobb åt minderåriga, men det var också tekniken som kom att undanröja de minderårigas arbetsmöjligheter.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.