Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT. Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av en hermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik.

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella biståndspolitiken. Vi utgår från Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel på svensk biståndspolitik. Utifrån detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vår hjälp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.Våra resultat tyder på att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

I vår undersökning Skönlitteratur som en kunskapskälla i so-ämnen kommer vi att beskriva hur pedagoger ställer sig till användandet av skönlitteratur som en kunskapskälla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svårigheter som kan uppkomma vid användandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en källa för att utveckla elevers kunskaper inom so-ämnen. För att få svar på syftet med vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga år. För att få en variation i vårt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande användningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar:Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan?Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa?Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner.MetodDenna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll.ResultatBåde likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap".SlutsatsDet visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska.

My main purpose with this paper of John Steinbecks Of mice and men is to both analyze the long-lived structures and the unique individual destinies of the novel. I employ the method of the historical Annales-movement and use three divided levels in my analysis to try to capture these high structures and low moments of humanity in Structure, Konjuncture and the Individuality. The first level, Structure, is used to see how long-lived almost invisible geographic structures set the human act of condition. The second level, Konjuncture, is easier to grasp in understanding of time and embraces for example economic structures as the industrialism. The last level of Individuality is the fastest in time and easiest to understand but in the long run also the least important.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av ämnena svenska och historia från Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till Läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet är att synliggöra hur ämnena och deras specifika värderingar och traditioner påverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras på uppfattningen att olika ämnen för med sig olika ämnestraditioner i form av värderingar, kunskapssyn, bedömningssätt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden är snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad på tidigare forskning knuten till läroplansteori, skolutveckling, ämnestraditioner och ämnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskämnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan färdighets-och bildningsfokuserat ämne, ofta synliggjort med åtskillnad mellan språkträning och litteraturstudier.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

Den här uppsatsen undersöker bedömningsdiskursen kring multimodala framställningar inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Syftet med undersökningen är att belysa vilka kunskaper som känns igen och värderas i studenters medieproduktioner och få en förståelse de föreställningar om kunskap som finns hos studenter och i lärarkollegiet.Uppsatsen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv. De andra teorier som används i analysen är hämtade från bedömningsforskning, multimodalitetsforskning samt forskning kring praktisk kunskap och olika kunskapsbegrepp. Empiriskt bygger uppsatsen på intervjuer med lärare och studenter kring multimodala examinationer. Intervjuerna har sedan analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys.Undersökningen visar att diskursordningen kring multimodala framställningar rymmer två konkurrerande diskurser.

Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation..

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.