Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vad som kan ligga till grund för att lärarna på min praktikskola upplever en skillnad mellan de elever som går närkurser och de elever som går distanskurser. Jag har valt att med hjälp av en enkätundersökning undersöka fyra områden, studievana, motivation, förkunskaper eller kunskapssyn, hos eleverna i en när- respektive distansklass i Naturkunskap B för att se om jag inom dessa områden kan se några skillnader mellan när- och distanseleverna. För att en bredare bild av de möjliga orsakerna bakom uppfattningen att när- och distanseleverna skiljer sig åt har jag dessutom intervjuat en lärare som undervisar i de båda kurstyperna. Sammanfattningsvis pekar resultaten av enkätundersökningen på att eleverna i distanskursen har något bättre förkunskaper och studievana än eleverna i närkursen. Detta är dock svaga samband och i övrigt skiljer sig inte de två elevgrupperna nämnvärt från varandra..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper..

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

Studien syftar till att undersöka lärares kunskapssyn samt hur detta kan påverka valet av arbetssätt vid barns tidiga läs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att få en djupgående förståelse kring lärares kunskapssyn och arbetssätt. Resultatet visar på att både traditionella läs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, där Tragetons modell - att skriva sig till läsning är mest förekommande. Det påfallande resultatet i studien visar även att lärarna eftersträvar kontinuerlig utveckling inom läs- och skrivområdet, något som de tillägnat sig genom att ta del varandras lärarkompetenser och perspektiv på lärandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lärarnas egen kompetensbildning vara en förutsättning för att kunna uppdatera både kunskap kring området samt synen på lärandet när skolan många gånger väljer att spara på kompetensutveckling trots att samhället och skolan ständigt förändras..

Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund..

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.