Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

The purpose of this essay was to see how the construction of elderly immigrants as a problem in healthcare and elderly care has been described in the relevant literature. In the course of doing so I tried to answer the following questions; What is said to be the expected problems or difficulties in work with eldely immigrants? How are the expected members of the problemgroup defined and identified? Whos perspective dominates the description of the problem, the users or the investigators? These questions were hard to answer and I had to conclude that the problem was not clearly defined; there was only an assumption of a problem. This, however, has not been a hindrance in the category of elderly immigrants being claimed to be a group with problems that need research and further investigation. The dominating perspective is that of the investigators as they are the ones who define and identify who is a part of the problemgroup..

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

This paper aimed to investigate to what extent there is an age cut-off for teenage boys in the women?s shelters of Sweden and how a possible cut-off is described and maintained. This occurrence has not been investigated earlier to a large extent, which emphasizes the importance of this paper. A mixed strategy was used to cover both the frequency as well as the explanations to the age cut-off. The quantitative survey was sent to all women?s shelters in Sweden and the result showed that 56 % of the shelters had an age cut-off for teenage boys from 12 years of age and above.

The following essay describes a study made in Sweden in the autumn of 2010 at Södertörn University. The main purpose with this study is to find out and describe how people´s own understanding of being multilingual has influenced them. The objective behind this is to create a wider understanding for the phenomena. Therefore, the phenomenological perspective is used to describe the subjective reflection of a phenomena, in this case multilingualism. A qualitative method is being used for data gathering, implying conversational interviews with six multilingual people born in the 1970s and 1980s.The results show that the people interviewed mostly use their mother tongue in conversations with their parents and relatives today.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter..

Rörelsehinder i undervisningen är ett fenomen som ställer vissa krav på en lärare i Idrott och hälsa, eftersom ämnet har en fysisk prägel. Faktum är att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, men hur tänker lärarna kring detta?Syftet med examensarbetet är att undersökaidrottslärares åsikter kring undervisning med rörelsehindrade elever i grundskolan. För att få svar på frågeställningar kring detta intervjuades fem lärare med yrkeserfarenhet mellan 3-12 år. Resultatet av deras utsagor tillhandahåller hur de anser att man bör arbeta med rörelsehinder i undervisningen, samt vilka svårigheter och möjligheter de kan se.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior.

Studiens syfte varatt kartlägga de faktorer som påverkar biståndsbedömarnas handlande i handläggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa faktorer. för att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar; vilka är det för faktorer som påverkar biståndshandläggarna i handläggningsprocessen? Samt hur förhåller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data använde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i biståndsbedömarnas livsvärld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som påverkar biståndsbedömarna; uppdraget, handlingsutrymme, äldre som ansöker om bistånd, anhöriga och kollegor. Utifrån de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och Gräsrotsbyråkraten har vi funnit förklaringar till varför biståndsbedömarna förhåller sig till de olika faktorerna på de sätt som de gör..

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska.

The purpose of this study is to find out teachers view on manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content and to highlight knowledge and experiences within the range of using manipulatives to concretize. By answering the questions below different approaches a teacher may have towards the manipulatives and how that may impact on student?s learning will also be discussed in comparison to mainly traditional and socially constructive theories of learning.What is the teachers view on manipulatives as a way to concretize?What purpose do they have when using manipulatives?According to the teachers, what does it mean to concretize a certain mathematical content?According to the teachers, what connection is there between manipulatives and concretizing?Through interviews and observations conclusions can be made that the teachers are in general positive towards using manipulatives as a way to concretize a certain mathematical content although the definition of what a manipulative is differ somewhat between the teachers. The teachers working with manipulatives do it in a well thought out fashion but more research is needed to furthermore define the purpose of using manipulatives. Few countries spend so much time concretizing and working with manipulatives as Sweden do, but still Sweden score below the OECD-average on the mathematical PISA-tests.

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används Socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

Syftet med studien var att studera hur fenomenet självläkning framställdes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frågeställningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras självläkning i artiklarna? (3) Hur framställs självläkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan åren 1996-2007. Studiens position är postmodern.