Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

The purpose of this paper has been to reach a greater understanding in how moral inflicts social workers way of handling everyday situations. In what way, if in any way, moral comes to play a part in the making of decisions. In order to reach this understanding we have interviewed two different groups of social workers which we also later on came to compare . One of the groups contained six interviewees and the other group contained five interviewees. Both of these groups were in the ages between 27 ? 52.To shed some light over this phenomenon did we use two theoretical perspectives, first Kant?s morale theory and second, consequentialistic utilitarism theory.As a result from the interviews we?ve made, we came to an understanding that the meaning of morale and in what way it can be applied in the everyday work differs between these two professional groups.

In this study we have investigated how care users in a nursing home experience their possibilities for influence and treatment from the staff. The study was conducted through focus group interviews with six participants who we met on four occasions. Questions the study departs from are: How do users experience their opportunity to influence? How do the users experience the treatment from the staff? The study has a qualitative approach and has been analyzed by means of symbolic interactionism, with an emphasis on the Self. Our results demonstrate that in situations of good treatment there is also a good influence.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration.We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach.Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Syftet med denna studie är att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts på de metoder som socialarbetarna brukar använda, om dessa metoder innebär en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen är att delaktighet skulle vara önskvärd för att få klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville också undersöka om ett tydligt uppdrag från organisationens ledning kan innebär att klienten och socialsekreteraren lättare uppnår delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar på att det behövs gemensamma krafter i samhället om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara från klienter utan från politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfällen och samarbetar med handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen.

Statistik har visat att växelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att föräldrar har separerat. Det är viktigt att klarlägga detta område för både socialarbetare, föräldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vårt samhälle. Syftet med studien har varit att fånga upp barns egna upplevelser av växelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger på tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jämförts med tidigare forskning. De teoretiska utgångspunkterna som använts under intervjuerna såväl som vid analysprocessen, är begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur Föräldrabalken.

The aim of this qualitative study was to get a deeper understanding of social workers experience that children who participate in the Trappan-insatsen get a sense of coherence. To achieve an empirical material social workers who perform Trappan-samtal have been interviewed. The study shows that it is important that children get help and support to talk about the trauma they experienced. The support of the narrative, however, differ depending on the child's age, it is important to have a flexible approach as a Trappan-user. It appears that it is essential that parents give their consent to the children so they can talk about the violence.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.