Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa.

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade återgår i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt självkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska återfall i brott och för att tidigare frihetsberövade åter inkluderas i samhället. Till hjälp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Genom upprepade genomläsningar av intervjuerna fann jag några gemensamma teman som sedan sammanflätades med mina teorier. Resultatet visade på att mina respondenter har brustit i många av de sociala banden som Hirschi tar upp.

En anmärkningsvärd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten är att de förra i avsevärd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats ställs frågan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nå ett resultat som i högre grad överensstämmer med den verkliga nivån. Det kan sägas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan är svår att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begränsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell där stigmatisering inträder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det är dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bättre förklaringskapacitet.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap.

Mäkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning.

Denna studie har undersökt hur socialsekreterare inom fyra kommuner i mellersta Norrlandupplever tillämpningen av barnperspektivet och beaktningen av föräldraförmåga vidutredningar gällande föräldrar med missbruksproblematik. Med en hermeneutisk ansats harundersökningen baserats på en kvalitativ metod med inriktning på semistruktureradeintervjuer och en granskning av utredningsmallarna. Två teoretiska begrepp som studiengenomgående analyserat utefter är barnperspektivet och föräldraförmåga. Resultatet avstudien visar att barnperspektivet tas i större beaktning i utredningsförfarandet inomvuxenstöd än föräldraförmåga, medan barn- och familjeenheten får största ansvaret avföräldraförmåga om den bedömts kunna vara bristfällig. Detta då socialsekreterarnapoängterar att fokus inom vuxenstöd ligger på förälderns behov av hjälp gällande dennesmissbruksproblematik.

By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing.The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed.The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube. .

SammanfattningGlobaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet.Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades.

Studiens syfte är att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse på behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte är också att undersöka några variablers inverkan på utfallet samt hur dokumentationen ser ut. Utifrån detta har vi formulerat följande frågeställningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit såväl kvalitativ som kvantitativ.

Datum: 2012-05-30.Studienivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, 15 HP.Lärosäte: Mälardalens Högskola, Västerås, Sverige.Institution: Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling, HST.Författare: Carl Lansryd, Kristian Starck & Marcus ÅkergrenTitel: Att stärka kundrelationer genom sociala medier: Ikano Bostad.Handledare: Finn Wiedersheim-Paul.Examinator: Cecilia Lindh.Nyckelord: Sociala medier, kundrelationer, Facebook, YouTube.Syfte: Uppsatsens syfte har varit att påvisa hur Ikano Bostad kan stärka företagets kundrelationer genom användandet av verktyget sociala medier. I syftet ingår samtidigt att påvisa potentiella möjligheter och risker med användandet av sociala medier samt en branschspecifik jämförelse mellan Ikano Bostads konkurrenter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts där empiriska resultat baserades på personligt genomförda intervjuer hos Ikano Bostad. Intervjuerna har legat till grund för inhämtad primärdata. Respondenterna har strategiskt valts ut, vilket resulterat i att ett icke-sannolikhetsurval applicerats. Sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, böcker samt internetsidor.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

Diabetes är en kronisk sjukdom som klassas som en av vår tids folksjukdomar. Diabetes gör att sockerhalten i blodet är för hög då kroppens förmåga att ta hand om socker inte längre   fungerar. Personer med diabetes är därmed i behov av att själva ha kontroll över sin blodsockernivå genom egenvård, utan inverkan från hälso- och sjukvården. Dagligen används olika sociala medier inom exempelvis underhållning och utbildning men behovet finns även för människor att skaffa sig information, stöd och rådgivning inom hälsa. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheten att hjälpa personer hitta kommunikationspartners via sociala media inom hälsa i liknande situation och förhållanden samt identifiera de problem som uppstår när människor delar med sig av sin hälsa på sociala medier och att skapa en internettjänst som föreslår en eventuell lösning på problemet.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.