När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Allt fler människor använder sig av sociala medier för att upprätthålla och skapa nya relationer. Det har medfört att även organisationer och företag börjat se möjligheter med att vara närvarande i de sociala medierna. Studien syftar till att identifiera de främsta utmaningar och möjligheter för organisationer aktiva i de sociala medierna när det gäller kundrelationer. Vårt empiriska material har inhämtats via kvalitativa djupintervjuer med stöd från en enkätundersökning med huvudsakligt syfte att generera idéer och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med flera olika respondenter ansvariga för sitt företags medverkan i de sociala medierna.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om förskollärare upplever att kompismassage har inverkan på barnens utveckling av social kompetens och i så fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollärarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som regelbundet använder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna upplever att kompismassage har inverkan på utvecklingen av barnens sociala kompetens. Vår slutsats är att kompismassage kan användas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet präglad av en helhetssyn på lärande..

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemsländer.En av grundtankarna med EU:s inre marknad är att genom konkurrens uppnå ekonomisk effektivitet, så även på det arbetsrättsliga området. På arbetsrättens område finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrättsliga lagstiftningen nått olika nivåer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har därför kommit att läggas på sociala motsättningar. Det är med andra ord inte längre självklart att ge ekonomiska hänsyn företräde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebär en intresseavvägning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund.Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor:- Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna?- Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna?- Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv? Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nutida sociala rörelsers aktiviteter på World Wide Web och ta reda på om det finns något sammanhängande informationssystem för dessa rörelser där, hur det ser ut och hur viktigt det är som informationskälla. Inom ramen för denna undersökning företogs först en teoretisk genomgång av begreppet sociala rörelser för att definiera undersökningsobjektet. Därefter introducerades den webbometriska metod som sedan användes för att analysera ett antal svenska nutida sociala rörelsers webbplatser. I samband med presentationen av den webbometriska metoden diskuterades också diverse problem rörande material och materialinsamling samt tidigare forskning på området. De webbometriska analyserna visade att det finns kopplingar mellan webbsidor som gör att de kan ses som sammanhängande informationssystem.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Social media is used widely around the world by millions of people every day. In this report an analysis has been made of how organisations that are directed towards marginalized adolescents and young adults, are using social media in their working processes. The data has been gathered through qualitative interviews and case studies of three organisations, which are in different stages in their use of social media. The results from the study indicates that every chosen organisation wants to use social media applications for the same purpose, which is to be available where their target audience is situated, but their progress is reduced by elements such as priority, lack of knowledge and time..

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande,innehåller ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Redovisningen är frivillig och detfinns inte några klara regler för hur den ska se ut. Däremot så har det skapats riktlinjer somvägleder företag i deras redovisning av socialt ansvar. Allt fler företag väljer idag att förläggasin produktion i utvecklingsländer vilket har lett fram till att de ifrågasatts angående hur dehanterar de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Detta i sin tur har gjort att företag väljer attredovisa sitt arbete med sociala aspekter.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika företag i Sverige redovisar socialaaspekter samt vad de redovisar inom detta område.

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området..