Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image ? Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar?Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn på social dokumentation och om hur arbetet går till på deras arbetsplats. Social dokumentation handlar om att dokumentera vid handläggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte är att visa på olika sätt att se på den sociala dokumentationen inom fältet boendestöd och att exemplifiera vad social dokumentation kan vara. Resultatet visar att social dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd är stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av dokumentationen genom att beskriva dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbättringsåtgärder och visa på den sociala dokumentationens potential..

Syftet med vår studie är att beskriva barns syn på hälsa och vad de själva anser att de mår bra av. Vi vill också studera om elevers uppfattningar skiljer sig åt på en skola med hälsoinriktning och på en skola utan någon speciell hälsoinriktning.Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att på bästa sätt få fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever från skolår fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras välmående. Eleverna ansåg också att fysisk aktivitet och kost är viktigt för hälsan. Vi såg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn är relativt medvetna om vad de mår bra av och har funderingar kring hälsa.

En meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder på att den globala matindustrin är ohållbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen är att konsumera mer närproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vår mat hamnar på bordet. Därför är det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstår på allt fler ställen runtom i världen.Syftet med detta arbete är att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna med stadsodling och frågeställningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?? För att besvara frågeställningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, Trädgård på spåret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att Trädgård på spåret är en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invånare med mat är orealistiskt men att stadsodling har många andra aspekter inom hållbarhet. Stadsodling kan verka för social hållbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Migration och folkomflyttningar är starkt relaterat till skeenden i vår omvärld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering ställs i relation till samhälls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen får här en nyckelroll för immigranters integration och tillträde till arbetslivet. Trots ett långtgående och omfattande samhällsarbete påvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp på arbetsmarknaden i förhållande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus på de sociala nätverkens roll få förståelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister på den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat självförtroende,initiativförmåga och ansvarskänsla.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid.

Uppsatsens syfte är att belysa hur revisorns roll och uppgift kan påverkas av förändringar i den sociala kontexten, och vad detta kan få för konsekvenser för revisorsbranschen. Uppsatsen utgår från en fenomenologisk vetenskapsansats, då det är ett fenomen som studeras. Syftet med studien är att bidra med kunskap som inte var känd förut, och därav har ett kvalitativt metodperspektiv valts. Undersökningsansatsen är huvudsakligen induktiv, men även abduktiva inslag förekommer i studien. Referensramen omfattar en genomgång av relevant litteratur för problemområdet.