Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

De centrala delarna i denna studie är föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade äganderätter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benämns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjälp av ett antal teorier, som främst är transaktionskostnadsteori, agent- och äganderättsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby Stärkelsens försäljning har sitt ursprung i de vidareförädlande bolagen, vilket betyder att de innehar en väsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgår också att de omsättningsbara leveransrätternas relativt höga marknadsvärde i slutändan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta råvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. Enkätundersökningen resulterade i att påvisa att Lyckeby Stärkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsättningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom också att medlemmarna i Lyckeby Stärkelsen sätter ett stort värde på den sociala gemenskap och det kontaktnät som föreningen ger upphov till.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

Sammanfattning Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling.Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.  .

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Sociala medier används allt oftare som en plattform för små företag för att nå ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lättare för konsumenterna att nå de sociala medierna vart man än är, vilket gör det lättare för företagen att snabbare nå ut till sina kunder. Användandet av sociala medier ökar för varje dag som går. Genom att sociala medier för det mesta är kostnadsfritt är detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har så stor budget, att lätt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och då främst Facebook, samt även se varför vissa men inte andra använder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användaregenererat innehåll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Föreliggande kandidatuppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nätverk har på arbetsmarknaden utifrån sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anställa personal på sex olika företag. Tre frågor som undersöks närmare i denna uppsats är i vilken mån rekryterarna använder sitt sociala nätverk i sitt arbete, använder de främst nära relationer eller bekanta i anställningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att användningen av sociala nätverk vid rekrytering har på arbetsmarknaden. Vi utgår från Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga länkar. Det framkommer i våra intervjuer att rekryterarna på de olika företagen använder sina sociala nätverk vid tillsättning av tjänster i olika stor utsträckning.

Offentlig upphandling är ett stort och betydelsefullt ämne i samhället. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden är, men Doublecheck menar att det sammanlagda värdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror från både kommuner och landsting slås ihop. Det finns flera frågor angående upphandlingens effektivitet och däri frågan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hänsyn. Det finns ännu ingen entydig definition av begreppet sociala hänsyn.

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör.De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.